Immaterialrätten omfattar skydd av intellektuella prestationer och kännetecken. Den delas in i upphovsrätt och industriellt rättsskydd. Upphovsrätten ger skydd för musik, litteratur och annat konstnärligt skapande. Det industriella skyddet omfattar skydd för tekniska lösningar genom ett patent, skydd för produkters utseende och form genom ett designskydd samt skydd för varumärken och andra varukännetecken genom ett varumärkesskydd.

Immaterialrätten kan beskrivas som en överenskommelse mellan staten och personen bakom uppfinningen eller verket. I utbyte mot att staten offentliggör den kunskap som till exempel en uppfinning består i får personen i fråga en ensamrätt och därmed möjlighet att tjäna pengar på sin idé. Immaterialrättens bakomliggande syfte är att främja utvecklingen i samhället.

Internationella överenskommelser

Immaterialrätten är internationell och har utformats gemensamt av olika länder. De flesta länderna är anslutna till internationella överenskommelser som Bernkonventionen 1886 inom upphovsrätten och Pariskonventionen 1883 inom det industriella rättsskyddet. Konventionerna administreras av ett av FN:s fackorgan, World Intellectual Property Organization, WIPO, i Genève.

De olika immaterialrätterna är betydelsefulla i olika delar av vårt samhälle. Patenträtten har stor betydelse inom tekniska branscher som elektronik och läkemedelstillverkning. Varumärkesrätten är viktig för marknadsföring av mängder av varor och tjänster genom att ge skydd för bland annat ord och figurer som kännetecknar företagen eller deras produkter och tjänster. Upphovsrätten spelar en stor roll för kulturliv, massmedier och nöjesindustri.

Immaterialrättslig lagstiftning infördes första gången i Frankrike efter franska revolutionen. Ungefär vid samma tidpunkt infördes lagstiftningen i USA då författare och uppfinnare gavs en tidsbegränsad ensamrätt till sina verk och uppfinningar. I Sverige kom lagstiftningen under 1800-talet. Under de senaste decennierna har lagstiftningen utökats och immaterialrätten har fått en allt större ekonomisk betydelse.