Gå till innehållet

PRV-skolan. Steg 1: Patent

Patent är ett skydd för en ny, teknisk lösning på ett problem och är en ensamrätt att utnyttja en uppfinning. Om du vill vara ensam om din uppfinning och hindra konkurrenter från att använda den utan att betala för det, bör du söka patent.

Skruven som lurar kroppen

Titanskruven är en uppfinning som hjälper människor både att få nya tänder, fötter och fingrar. Det är en teknisk lösning som används över hela världen, men observationen som möjliggjorde uppfinningen gjordes av en forskare i Lund och skedde genom en slump.

Under ett experiment på 1950-talet märkte Per-Ingvar Brånemark att ett titaninstrument hade växt fast i benstommen på en kanin. Normalt sett stöter kroppen bort främmande material, men inte den här gången. Titan "lurar" kroppen att det hör hemma där. Per-Ingvar Brånemark insåg att iakttagelsen var av betydelse, forskade vidare och fick så småningom patent för uppfinningen titanskruven – en skruv som växer ihop med käkbenet och som man kan använda för att sätta fast tandimplantat. Metoden kallas osseointegrering (osseo=ben) och 1965 gav uppfinningen för första gången en tandlös patient nya tänder. Idag används tekniken även för att sätta fast olika typer av proteser, till exempel finger- och benproteser.

1.1 Vad kan skyddas av patent?

Av patentlagen framgår att en "uppfinning som kan tillgodogöras industriellt" kan leda till patent. Det finns ingen uppräkning av vad som anses vara uppfinningar i lagens mening. En bra utgångspunkt är att det ska handla om en "teknisk lösning på ett problem". Ofta nämns i sammanhanget att uppfinningen ska ha teknisk karaktär, teknisk effekt och vara reproducerbar. Begreppet reproducerbar innebär att resultatet ska bli i princip likadant varje gång uppfinningen utnyttjas.

I patentlagen listas också vad som inte kan patenteras. Uppräkningen är ganska lång. Rena upptäckter av fenomen i naturen går det inte att få patent på, inte heller vetenskapliga teorier, matematiska metoder, konstnärliga skapelser, planer, regler eller metoder för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet. Dessa företeelser anses normalt inte vara tekniska lösningar på problem. Till det som är undantaget från patent hör datorprogram och presentation av information. Det finns dock exempel där datorprogram eller matematiska metoder ingår som en del av en helhet, där helheten anses vara en teknisk lösning på ett problem. Enbart datorprogrammet kan dock inte leda till patent. Det kan däremot skyddas genom upphovsrätt; läs mer i kapitel 4 om upphovsrätt och datorprogram.

1.2 Vad krävs för att en uppfinning ska få patent?

Utöver att en uppfinning ska vara en teknisk lösning på ett problem, ställs några andra mycket viktiga krav för patenterbarhet. Uppfinningen måste (1) vara ny och (2) den måste skilja sig väsentligt från vad som var känt sedan tidigare. För att ett patent ska kunna beviljas krävs också att patentansökan uppfyller vissa formella krav (3).

(1) Kravet på nyhet är mycket hårt i patenträtten. Allt som är offentliggjort någonstans i världen när ansökan skickas in, anses vara känt och därmed omöjligt att få patent på. Informationen kan framgå på vilket språk som helst. Det spelar ingen roll om det är patentsökanden själv eller någon annan som offentliggjort uppfinningen. Har den tekniska lösningen blivit tillgänglig, t.ex. på Internet, så går det inte att senare lämna in en patentansökan. Det finns då vad man kallar ett nyhetshinder för patent. När någon ansöker om patent hos PRV är det verkets uppgift att undersöka om en likadan lösning på ett problem redan har offentliggjorts någonstans i världen innan patentansökan lämnades in.

(2) Det räcker inte med att uppfinningen är ny. Den måste dessutom skilja sig väsentligt från vad som var känt när patentansökan lämnades in. Detta brukar kallas kravet på "uppfinningshöjd".

(3) Det finns flera formella krav på hur en patentansökan ska se ut. Den ska innehålla ett antal delar. Utöver en tydlig beskrivning ska patentansökan innehålla patentkrav, sammandrag och (ofta) ritningar. Dessa delar publiceras också av patentmyndigheten när patent senare meddelas. Anledningen till att det finns ett krav på tydlighet är att ett av syftena med patenträtten är att uppfinnaren delar med sig av sin tekniska lösning till samhället. På det sättet bidrar uppfinnaren till teknikutvecklingen. Patent och vissa patentansökningar är offentliga och patentregister är därför fantastiska källor till teknisk information. Titta gärna i Svensk Patentdatabas (länk) eller Espacenet (länk). Patentkrav är bestämda uppgifter om vad man söker skydd för. Som det kommer visa sig (i 1.6 nedan), är patentkrav det viktigaste i ett meddelat patent.

1.3 Vem kan få patent?

Som utgångspunkt är det uppfinnaren som har rätt att söka patent.1 Endast fysiska personer, alltså levande människor, kan vara uppfinnare.

Ibland blir det svårt att avgöra vem som ska anses vara uppfinnare. Ofta, inte minst inom forskarvärlden, har flera personer gjort en uppfinning tillsammans. Patent kan också innehas av flera personer. Patentlagen reglerar inte särskilt väl vad som kan hända om flera personer har gjort en uppfinning. En god idé är att skriva avtal om vem som ska få söka patent och om hur uppfinningen ska kommersialiseras.

Många uppfinningar skapas av personer som är anställda av företag. En lag om arbetstagares uppfinningar ger i vissa fall arbetsgivare rätten att överta uppfinnarnas rätt att söka patent.

Företag innehar de flesta patenten. Företagen måste förvärva rätten att söka patent genom till exempel avtal eller nyss nämnda lag. Själva uppfinnarskapet går dock inte att avtala om. Antingen är en person uppfinnare eller också är personen inte det. Det är rätten att söka och inneha patent som går att avtala om.

Rätten till en patentansökan och ett patent kan också övergå till någon annan genom arv eller testamente.

1.4 Hur länge gäller patent?

Ett patent varar enligt huvudregeln i högst 20 år från den dag när patentansökan lämnades in. En förutsättning för detta är att innehavaren av patentet betalar årsavgifter till patentmyndigheten. Missar man att göra betalningarna upphör patentansökan eller patentet att gälla.

Det finns dessutom något som kallas tilläggsskydd. Tilläggsskyddet kan bli aktuellt för läkemedel (och växtskyddsmedel) och kan gälla i högst fem år till. Den som har tilläggsskydd på ett läkemedel kan ansöka om förlängning i ytterligare sex månader om det bedrivits forskning om effekter på barn.

1.5 Vilka förfoganden kan innehavare av patent förbjuda?

Patenträtten är en s.k. negativ rätt som betyder att patenthavaren kan förbjuda andra från vissa förfoganden med uppfinningen. Däremot betyder inte ett patent att patentinnehavaren själv alltid har rätt att använda sin uppfinning. Andra lagar kan ju hindra användning, t.ex. skjutvapenlagstiftning och krav på särskilt tillstånd för att marknadsföra och sälja läkemedel.

Patentlagen räknar upp ett antal förfoganden (ageranden) som patenthavaren kan hindra. Det handlar framför allt om att (1) tillverka och marknadsföra patentskyddade produkter, (2) använda ett patentskyddat förfarande och (3) använda eller marknadsföra en produkt som skapats genom ett patentskyddat förfarande. Med "förfarande" menas t.ex. en metod för tillverkning av någonting.

1.6 Vilket skydd har patent mot liknande företeelser?

Patentkrav är en del av patentansökan och framgår av det sedermera beviljade patentet. Patentkraven anger skyddsomfånget. Patentet skyddar alltså bara det som framgår av patentkraven. Det är inte den produkt eller metod som har uppfunnits som skyddas av patent utan det som framgår av patentets patentkrav. Av den anledningen är det oerhört viktigt att patentkraven är välformulerade så att de täcker in så mycket som möjligt av det som uppfinnaren har uppfunnit.

1.7 Vilka inskränkningar finns i ensamrätten?

Det finns flera inskränkningar i patenträtten. Från ensamrätten undantas ett antal ageranden. Som exempel på inskränkningar kan nämnas utnyttjanden som inte sker yrkesmässigt och vissa experiment på uppfinningen. Om du anser att en uppfinning är tillräckligt bra får du alltså tillverka och utnyttja den privat utan tillstånd från en patenthavare.

Dessutom är vidareförsäljning av exemplar som med patenthavarens tillstånd redan sålts någonstans inom EES-området (EU + Norge, Island och Liechtenstein) tillåtet. Detta är en princip som gäller generellt för immaterialrätter och kallas konsumtion av rättigheten. Man kan se det så att den särskilda immaterialrättsliga ensamrätten går förlorad för det enskilda exemplaret i och med att han eller hon släpper ut sitt skyddade exemplar på en marknad inom EES.

1.8 Möjligheter vid patentintrång?

I kapitel 5 kan du läsa om vilka möjligheter som rättighetshavaren har om någon annan använder sig av rättigheten. Möjligheterna liknar varandra mycket inom de olika immaterialrättsliga lagarna. Därför behandlas de tillsammans. Det är i kapitel 5 du kan läsa om hur du kan tjäna pengar på en immaterialrätt.

1.9 Patent internationellt

Förutsättningarna för att få och utnyttja ett patent regleras i grunden av nationell lagstiftning. Huvudregeln är alltså att det krävs ett svenskt patent för skydd i Sverige och att ett svenskt patent inte har någon verkan utomlands. För den som ville ha patentskydd i Sverige fanns tidigare ingen annan möjlighet än att lämna in en ansökan hos PRV. Sedan drygt 30 år finns dock en alternativ väg att gå. En ansökan om europeiskt patent kan göras hos Europeiska patentverket (EPO) med huvudkontor i München. Om EPO beviljar en ansökan och meddelar europeiskt patent kan sökanden begära att patentet ska få giltighet i alla eller vissa av de europeiska stater som deltar i samarbetet. Den som fått ett europeiskt patent kan då inom viss tid efter EPO:s beslut anmäla till PRV att patentet ska ha samma verkan i Sverige som ett patent meddelat av PRV. Någon förnyad prövning gör inte PRV. Det enda som krävs är att patentinnehavaren dels lämnar in en svensk översättning av patentskriften eller åtminstone av patentkraven, dels betalar en avgift för att PRV ska publicera översättningen. När detta har skett gäller patentet som ett svenskt patent.

I den europeiska patentkonventionen (EPC, European Patent Convention) finns regler om förfarandet i EPO. Det regelverket liknar mycket den svenska patentlagen. EPC har formellt inget med EU att göra. Det förs dock intensiva förhandlingar om införande av ett "europeiskt patent med enhetlig verkan" som kan komma att gälla mellan 25 av 27 EU-medlemmar (Italien och Spanien deltar inte). Nuvarande förslag går bland annat ut på att ett europeiskt patent som meddelats av EPO ska kunna ges "enhetlig verkan", innebärande bland annat att tvister om patentet inte längre behöver lösas av olika nationella domstolar utan av en ny europeisk specialdomstol för patentmål. Här kan du läsa mer ingående om det enhetliga patentsystemet.

EU har annars hittills inte haft så stort inflytande på patentlagstiftningen i Europa. Några EU-rättsakter har dock lett till större samordning av nationella regler. Det gäller inte minst ett direktiv från 1998 om patenterbarhet för biotekniska uppfinningar. Bestämmelserna om tilläggsskydd för patenterade läkemedel och växtskyddsmedel bygger på EU-förordningar. Internationellt bör även nämnas Pariskonventionen som nämndes i inledningen. Utöver att aktörer från andra konventionsstater ska behandlas lika så framgår möjligheten till prioritet av Pariskonventionen. Prioritet innebär att en den som lämnat in en patentansökan i ett land kan inom ett år därefter söka patent på samma uppfinning i andra konventionsstater. Prioriteten är viktig för att olika ansökningar inte ska innebära nyhetshinder för varandra. En sökande kan alltså skicka in en ansökan till PRV och få en preliminär bedömning efter ungefär ett halvår. Om bedömningen ser bra ut kan sökanden skicka in motsvarande ansökningar i andra länder under det resterande året.

Det finns också en världsomspännande konvention om patentsamarbete (Patent Cooperation Treaty, PCT). Denna konvention gör det enklare för den som vill söka patent i många länder samtidigt. PCT-systemet innebär att nyhetsundersökningen av en patentansökan koncentreras till en eller ett fåtal patentmyndigheter i världen (PRV är en av dem) men tvingar inte någon enskild fördragsstat att meddela patent på grundval av det som kommit fram vid den centraliserade nyhetsundersökningen. Fortfarande gäller att varje land har ovillkorlig rätt att bevilja eller avslå en patentansökan. Något som kan kallas världspatent finns inte.

STEG 2: VARUMÄRKE