Gå till innehållet

PRV-skolan. Steg 3: Design

Det räcker oftast inte med att en produkt är funktionell för att den ska sälja. Ett tilltalande utseende – alltså designen – är ofta det som avgör när man väljer mellan flera, annars likvärdiga produkter. När du köper ny jacka eller nya skor är det säkert inte bara funktion och pris som avgör.

 

Skallen som blev god design

Året var 1992 och familjen Lindström hade fått en idé. De skulle starta en godisfabrik med gelé- och skumgodis som specialitet. Mamma Birgitta, pappa Berndt och de två sönerna Ulrik och Stefan tog initialerna i sina namn och bildade tillsammans företaget BUBS GODIS AB. En av deras strategier var att de själva skulle designa allt sitt godis, för att kunna vara ensamma på marknaden om det. I sitt sortiment har de numera både sura bläckfiskar, violkatter och salta pistoler, men för att konkurrenterna inte ska kopiera deras godis bör de designskyddas. En av BUBS riktiga storsäljare är skallen, som finns i flera olika smaker och har en egen facebook-fanclub. År 2006 fick godisskallen designskydd hos PRV och nu får ingen annan svensk godistillverkare producera liknande skallar. Även godis går alltså bra att designskydda.

3.1 Vad kan skyddas av design/mönsterskydd?

De flesta produkter vi köper i dag har formgivits så att de bland annat ska få ett tilltalande utseende. Många talar i sammanhanget om design. Mönsterskyddslagen skapades på 70-talet och reglerar mönster, vilket i princip motsvarar begreppen design och formgivning. Definitionen av mönster är att det är en produkts eller produktdels utseende. Utseendet bestäms av produktens detaljer eller av detaljer i produktens utsmyckning, särskilt vad gäller linjer, konturer, färger, former, ytstrukturer eller material.

Mönsterrätt får inte omfatta sådana detaljer i en produkts utseende som uteslutande är bestämda av produktens tekniska funktion. När det gäller rent tekniska aspekter hänvisas till patenträtten.

3.2 Vad krävs för att få design/mönsterskydd?

Mönsterrätt uppkommer som huvudregel genom registrering. Enligt en EU-förordning om gemenskapsformgivning kan skydd även i vissa fall uppstå utan registrering (Se internationella aspekter 3.9). Formgivning kan under vissa förutsättningar också vara skyddad enligt upphovsrättslagen (Se om upphovsrätt och brukskonst kap 4).

Ensamrätten förutsätter att mönstret är nytt och särpräglat.

Nyhetskravet är något lindrigare enligt mönsterskyddslagen än enligt patentlagen (Se 1.2). Som huvudregel får inte mönstret vara offentliggjort sedan tidigare, men det finns några undantag. Formgivaren kan, även om han eller hon låtit offentliggöra mönstret, inom ett år därefter ansöka om skydd. Denna nyhetsfrist, som infördes i svensk lag år 2001, är också känd som "grace period". Ett offentliggörande som inte de så kallade fackkretsarna inom EES-området förväntas känna till, räknas inte heller.

Kravet på särprägel innebär att en kunnig användares helhetsintryck ska skilja sig tillräckligt mycket från tidigare kända mönster.

3.3 Vem innehar design/mönsterskydd?

Den som skapar mönstret kallas formgivare. Rätten att registrera mönstret har formgivaren.
Formgivaren kan i avtal överlåta rätten till en annan person eller ett företag.
Var extra uppmärksam om det är flera som har skapat något tillsammans.

3.4 Hur länge gäller design/mönsterskydd?

Skyddstiden gäller i fem år från dagen för ansökan och kan förlängas till högst 25 år.

3.5 Vilka förfoganden med designen/mönstret kan förbjudas?

Mönsterrätt innebär att ingen annan än mönsterhavaren får utnyttja mönstret utan tillstånd. Förbudet mot utnyttjande omfattar framför allt att tillverka och sälja produkter som mönstret ingår i. Även annan marknadsföring, lagerhållning samt import och export omfattas av ensamrätten.

3.6 Vilket skydd ges mot liknande design/mönster?

Mönsterrätten omfattar varje annat mönster som inte gör ett annat helhetsintryck på en kunnig användare jämfört med det registrerade mönstret. Det handlar alltså om ett helhetsintryck för personer som har viss vana av produkterna. Det ska även tas hänsyn till hur stort variationsutrymme som funnits, vilket kan skifta mellan olika typer av produkter.

3.7 Vilka inskränkningar finns i design/mönsterrätten?

Privata förfoganden som sker utan vinstsyfte omfattas inte av skyddet. Detsamma gäller utnyttjanden som sker i experimentsyfte. Dessutom undantas vissa utnyttjanden i form av citat och undervisningssituationer om det sker enligt god sed.

3.8 Möjligheter vid mönsterintrång?

I kapitel 5 kan du läsa om vilka möjligheter som rättighetshavaren har om någon annan använder sig av rättigheten. Möjligheterna liknar varandra mycket inom de olika immaterialrättsliga lagarna.

3.9 Design/mönsterskydd internationellt

Registrering efter ansökan till PRV enligt mönsterskyddslagen gäller i Sverige. Det finns också en EU-rättslig formgivningsförordning som kan leda till skydd i Sverige. Skydd enligt formgivningsförordningen kan uppkomma med verkan i Sverige både genom registrering och som oregistrerad gemenskapsformgivning. Registrering sker av EUIPO som också registrerar gemenskapsvarumärken; se 2.9.

Andra internationella överenskommelser av betydelse är Pariskonventionen och TRIPs-avtalet som gäller även för mönsterskydd: se inledningen och avsnitt 1.9.

STEG 4: UPPHOVSRÄTT