Människorna

Genom PRV:s drygt hundraåriga historia har det kommit och gått många människor som alla påverkat och utformat verksamhetens utveckling. Här nedan kan du läsa om ett urval av dessa, som gjort särskilda avtryck.

Hugo Hamilton – den förste generaldirektören

Hugo Hamilton föddes 1849 och var utbildad jurist och politiker. År 1885 inrättades Kongliga Patentbyrån inom Kommerskollegiet och Hugo Hamilton utsågs till chef. Han var på många sätt en föregångsman genom sina visionära idéer och visade tidigt prov på sina radikala åsikter. Han ansågs vara en mycket god talare och debattör. Hamiltons första åtgärd som ny byråchef var att utse en föreståndare för den tekniska avdelningen – det som sedan kom att kallas för patentavdelningen. Han valde en man vid namn Salomon August Andrée. Hamilton var kvar som chef fram till år 1900 då han blev landshövding och senare sysslade han även med att skriva och illustrera barnböcker.

Salomon August Andrée – överingenjör

Salomon August Andrée föddes i Gränna år 1854 och arbetade som överingenjör och vetenskapsman. Våren 1885 började Andrée sin anställning vid byrån. Han gick tillsammans med Hamilton helt upp i att utforma verksamheten. Andrée värnade starkt om uppfinnarnas rättigheter vilket ledde till att han 1886 startade Svenska uppfinnareföreningen. Andrée sägs ha varit en mycket målmedveten och envis person med ett hett temperament. Kollegorna på byrån har yttrat sig om att han var sträng och rättvis men framförallt mycket kunnig på sitt område.

Andrées största och för allmänheten kända intresse var ballongflygning. År 1897 gick den ödesdigra färden till Nordpolen av stapeln tillsammans med Andrées två vänner – något som kostade honom livet. I hopp om att han skulle återvända hölls befattningen vakant under flera år med Porthos Wistrand tillfälligt tillförordnad platsen. När Andrée aldrig återvände ersatte Wistrand Andrées plats som ordinarie överingenjör år 1901.

Maria Augusta Lundgren – bokhållare

Maria Augusta Lundgren var den enda kvinnan som var med vid verksamhetens uppkomst och har beskrivits som byråns ”levande lexikon”. Något revolutionerande för denna tid var att hon, en kvinna, var så framgångsrik och hon av Hamilton blev utsedd till bokhållare. Detta väckte stark kritik inom ämbetsmannavärlden. Maria Augusta Lundgren fick redan från början arbeta med granskning av varumärken och från 1914 blev hon föreståndare för varumärkesgranskningen. Maria arbetade på verket fram till år 1924.

Inga Martinsson – förhandlare

Inga Martinsson var administrativ chef och jurist på PRV och var känd för sin oerhört goda förhandlingsförmåga. Hon ledde bland annat flera betydande förhandlingar med de svenska fackförbunden angående medbestämmandelagen. Förutom att vara en framgångsrik förhandlingsledare var hon i sitt arbete också en korrekt person som lydde och respekterade lagarna till fullo. Martinsson var en mycket respekterad ledarfigur på PRV.

Margareta Jonason - överingenjör

Margareta Jonason arbetade som patentingenjör på PRV från 1958 till 1993. Hon blev vår allra första kvinnliga överingenjör. Margareta växte upp i Oxelösund, gick läroverket i Nyköping och blev utbildad till kemist på KTH, som en av fyra kvinnliga studenter inom livsmedelskemi. På PRV kom hon att arbeta på enheten för oorganisk kemi, kemiteknik och bergsteknik. I sitt granskningsarbete arbetade hon ofta med ärenden kring ytbehandling. Margareta intresserade sig för publikt arbete och deltog i flera utredningar som syftade till att föra ut kunskap om patent och patentinformation i samhället. Efter sin pensionering har Margareta varit verksam som skribent och fortsatt sprida kunskap om uppfinningar och innovationers betydelse.
( Se boken Kvinnliga uppfinnare. Margareta Jonason 1999. Skrift från Nutek. Alfa Print, Sundbyberg.)

Göran Borggård – generaldirektör

Under 1960-talet tillträdde Göran Borggård, en framgångsrik och omtyckt generaldirektör som sägs ha räddat det svenska patentverket från att krympa bort och försvinna bland de stora internationella granskningsnämnderna. Vid sitt tillträdande 1967 pågick PCT-förhandlingarna för fullt, där utgångspunkten var att det skulle upprättas ett fåtal stora patentverk som var och en skulle granska patentansökningarna i sin del av världen, så kallade PCT-myndigheter. Borggård var oerhört drivande i sina förhandlingar och menade att en PCT-myndighet även borde finnas för det nordiska språkområdet. Hans starka argument drev igenom förslaget vilket var mycket betydande för PRV:s roll i Sverige liksom på den internationella marknaden idag. Kollegor till Borggård har beskrivit honom som jordnära och engagerad. Vid sitt tillträdande som generaldirektör 1967 infördes ”du-reformen”, det vill säga att personalens alla titlar lades åt sidan, vilket för denna tid var oerhört uppseendeväckande och populärt. 

Gunnar Moore – jurist

Gunnar Moore, som är en av de mest framstående juristerna i PRV:s historia, var en mycket intelligent och omtyckt person. Under sin karriär hann han bland annat med att skriva den första svenska boken om mönsterskydd, ”Formgivningens rättsskydd”, vilken gav goda riktlinjer för tillämpning av den nya mönsterskyddslagen som infördes i Sverige 1970. På PRV tillsattes han som mönster- och varumärkesjurist där han bidrog med sina kunskaper om immaterialrätten och även med sina idéer om hur man ska tolka dessa lagar.

Jan Averdal – informationscentralen

Jan Averdal tillsattes i slutet av 70-talet som patentingenjör då han fick ansvaret för uppdragsverksamheten Informationscentralen (PRV InterPat). Averdal utmärkte sig särskilt med mottot att ingenting är omöjligt och han var en oerhört idérik man. Med energi och fantasi lyckades han sätta gasen i botten för Informationscentralen, ett tag var det så många som 30 personer aktiva inom verksamheten. 

Sten Niklasson – modernisering

Sten Niklasson tog över Göran Borggårds post som generaldirektör 1986 när PRV blivit en framgångsrik aktör på den internationella marknaden. Patentverket var istället i stort behov av en modernisering. Niklasson genomförde denna modernisering genom att avgiftsfinansiera hela myndigheten och reformera ekonomin.

Lars Björklund – europeiskt samarbete

En person som varit mycket framträdande i PRV:s moderna historia är överdirektör Lars Björklund som gjort sig känd genom sitt engagemang för det europeiska samarbetet, European Patent Office (EPO). Björklund arbetade på PRV i 42 år och spelade en mycket betydande roll för Sverige i PCT och EPC-förhandlingarna. Han bidrog dessutom till Sveriges profilering på EPO där han var ordförande i den så kallade ”Working Party on the Technical Information” under 10 år. Kollegor till Björklund beskriver honom som en idérik, erfaren och kunnig man med ett solklart minne.

Susanne Ås Sivborg  - generaldirektör

Susanne Ås Sivborg var generaldirektör för PRV under nio år fram till september 2017. Hon har en bakgrund som patentingenjör i Sverige och utomlands och en lång chefserfarenhet från globala företag såsom Electrolux och AstraZeneca. Susanne Ås Sivborg är civilingenjör inom väg- och vattenbyggnad. Under hennes tid på PRV lyftes tillväxtfrågor i samhället kring immateriella tillgångar, näringsliv och innovationsutveckling.

Peter Strömbäck – nuvarande generaldirektör

Peter Strömbäck har varit generaldirektör på PRV sedan mars 2018. Dessförinnan var han generaldirektör på Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. Han har även varit VD på Innovationsbron samt arbetat på Näringsdepartementet, Teracom och Bonnierkoncernen. I maj 2014 blev Peter utsedd av dåvarande chef för Näringsdepartementet, Annie Lööf, att utreda hur statens framtida immateriella tillgångar kan bidra till ökad innovation och tillväxt genom SOU 2015:16. Sin långa erfarenhet av frågor inom immaterialrätt, innovation och tillväxt var de starkaste och avgörande argumenten i ansökan till regeringen.