B4 Patenterbara området

1 UNDANTAG FRÅN DET PATENTERBARA OMRÅDET
1.1-1.2 Upphävda 2009-10-01
1.3 Icke patenterbara medicinska metoder (1 § PL)
1.4 Utnyttjande av uppfinningen strider mot allmän ordning eller goda seder

2 UPPFINNING
2.1 Allmänt om vad som inte är en uppfinning
2.2 Upptäckt
2.3 Vetenskaplig teori
2.4 Matematisk metod
2.5 Konstnärlig skapelse
2.6 Plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för      affärsverksamhet
2.7 Datorprogram/datorimplementerade uppfinningar
2.7.1 Allmänt om datorprogram/datorimplementerade uppfinningar
2.7.2 Datorprogram
2.7.3 Andra datorimplementerade uppfinningar
2.8 Presentation av information


1. UNDANTAG FRÅN DET PATENTERBARA OMRÅDET

1.1-1.2 Upphävda 2009-10-01

1.3 - Icke patenterbara medicinska metoder (1 § PL) 
 (2013-04-01)

I 1 d § PL anges att patent inte får meddelas på sådant förfarande för kirurgisk eller terapeutisk behandling eller för diagnostisering som ska utövas på människor eller djur. Undantaget motiveras av etiska och sociala hänsyn.

Terapeutisk behandling
Med terapeutisk behandling menas behandling av ett sjukdomstillstånd. Behandlingen kan även vara profylaktisk.

Kirurgisk behandling
Till kirurgisk behandling räknas ingrepp på kroppen som vid sitt normala utövande kräver medicinsk kunskap och då medför en hälsorisk för den på vilket ingreppet utförs, även om syftet inte är terapeutiskt.

Ingrepp som utförs på kroppen där i princip säkra rutinmässiga metoder används kan vara patenterbara även om de är invasiva. Exempel skulle kunna vara förfaranden för tatuering, piercing, mikrodermabrasion eller hårborttagning med optisk strålning.

Diagnostisering
Med diagnostisering avses en metod där alla steg som är väsentliga för att kunna ställa en diagnos inklusive utvärderingssteget ingår och där alla de väsentliga tekniska metodstegen utförs på den levande kroppen (jmf G1/04). Om något av diagnosstegen saknas, t.ex. utvärderingssteget, anmärks på att kravet är obestämt och saknar bestämd uppgift enligt 8 § PL.

För att en kirurgisk eller terapeutisk behandling inte ska vara patenterbar, räcker det att endast ett kirurgiskt alternativt terapeutiskt steg ingår. Steget behöver inte vara uttryckt i patentkravet. Det räcker att ett sådant steg måste ingå för att utföra uppfinningen enligt kravet.

1.4 - Utnyttjande av uppfinningen strider mot allmän ordning eller goda seder 
  
I 1c § PL anges att:
”Patent meddelas inte på en uppfinning vars yrkesmässiga utnyttjande skulle strida mot allmän ordning eller goda seder.”

Lagrummet syftar på sådana rena undantagsfall, som i lagstiftningen brukar betecknas som brott mot "ordre public", dvs. mot grunderna för rättsordningen. Lagrummet ska användas med stor restriktivitet.

Den omständigheten att innehållet i en patentansökan strider mot gällande lag eller föreskrifter utgör däremot i och för sig inte hinder mot ett patent.

2 UPPFINNING

2.1 – Allmänt om vad som inte är en uppfinning 
 
Enligt 1 § PL kan den som gjort en uppfinning beviljas patent.

Patentlagen definierar inte vad som menas med en "uppfinning", men i 1 § PL listas vad som inte är en uppfinning och alltså är undantaget från det patenterbara området. Undantagen på denna lista är antingen abstrakta (t.ex. upptäckter, vetenskapliga teorier etc.) och/eller icke-tekniska (t.ex. konstnärliga skapelser, affärsmetoder eller presentation av information). I begreppet ”uppfinning” ingår kravet på att uppvisa teknisk karaktär.

Undantag från patenterbarhet enligt listan i 1 § PL gäller endast då ansökan avser vad som enbart utgör något av de listade undantagen. Granskaren bör dessutom bortse från patentkravkategori och koncentrera sig på patentkravens innehåll för att fastställa huruvida det patentsökta, som helhet, har teknisk karaktär.

Frågan om huruvida det patentsökta är en uppfinning ska särskiljas från frågorna om det är nytt, skiljer sig väsentligt från känd teknik eller är industriellt tillämpbart.

Endast särdrag som bidrar till det patentsöktas tekniska karaktär är relevanta för bedömningen av nyhet och uppfinningshöjd.

2.2 – Upptäckt 
 
Vad som enbart är en upptäckt, exempelvis upptäckten av ett nytt material eller en ny egenskap hos ett känt material, anses inte vara en uppfinning och är därför undantaget patenterbarhet (1 § PL). Upptäckten som sådan har nämligen ingen teknisk effekt. Om det upptäckta materialet eller den nya egenskapen kan ha en användning som en teknisk lösning på ett problem kan det nya materialet eller den nya användningen av det kända materialet utgöra en uppfinning som är potentiellt patenterbar. Detsamma gäller biologiskt material såsom mikroorganismer och gener som förekommer i naturen.

Till exempel kan man ha upptäckt att ett visst känt material tål mekaniska stötar extra bra. Denna upptäckt är i sig inte en uppfinning men en järnvägssliper, som är gjord av materialet och som därmed utnyttjar egenskapen, skulle kunna vara det.

Ett annat exempel kan vara ett känt biologiskt material som förekommer i naturen och som visar sig ha en antibiotisk effekt. Denna upptäckt är i sig inte en uppfinning, men ett antibiotikum innehållande detta biologiska material och som därmed utnyttjar egenskapen skulle kunna vara det. Vidare, om man upptäcker en mikroorganism i naturen och samtidigt upptäcker att den producerar ett antibiotikum, kan mikroorganismen också vara patenterbar som en aspekt av uppfinningen. På samma sätt kan en gen som upptäcks i människokroppen vara patenterbar om den har en teknisk effekt, t.ex. användning för att göra en viss polypeptid eller inom genterapi.

En förutsättning för att det funna biologiska materialet ska kunna vara patenterbart är dock att det har isolerats från sin naturliga miljö eller på annat sätt framställts genom ett tekniskt förfarande (1 a § PL och 1 b § PL). 

2.3 – Vetenskaplig teori 
 
Vetenskapliga teorier utgör en mer generell form av upptäckter, och vid bedömning av sådana tillämpas samma principer som anges i B4:2.2. Teorin om halvledare utgör exempelvis inte en uppfinning. Nya halvledarkomponenter och processer för tillverkning av dessa är däremot uppfinningar.

2.4 – Matematisk metod 
 
En matematisk metod utgör ett specifikt exempel på principen att rent abstrakta eller intellektuella metoder inte är uppfinningar. Exempelvis utgör en ny metod för division inte en uppfinning. En anordning som är konstruerad för att utföra en beräkning enligt metoden är däremot en uppfinning. Vidare är en matematisk metod för att utforma elektriska filter inte en uppfinning, men filter konstruerade enligt samma metod är det.

2.5 – Konstnärlig skapelse 
 
Estetiskt skapande handlar per definition om ting som har aspekter som är otekniska och uppskattningen av dem är i huvudsak subjektiv. Om nämnda ting däremot har teknisk karaktär skulle det utgöra en uppfinning. Den estetiska effekten i sig är självklart inte av teknisk karaktär.

Om ett patentkrav exempelvis avser en bok som enbart kännetecknas av sina estetiska eller konstnärliga egenskaper, gällande dess innehåll, utformning eller typsnitt, skulle den inte bedömas som en uppfinning. Samma sak gäller för en målning som enbart kännetecknas av dess estetiska effekt, färgsammansättning eller konstnärliga stil. Om en estetisk effekt uppnås genom en teknisk metod eller andra tekniska hjälpmedel, skulle däremot metoden och hjälpmedlen utgöra uppfinningar. På samma sätt skulle en bok, om den kännetecknas av exempelvis hur den är bunden, utgöra en uppfinning. 

2.6 – Plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet 
 
Detta är exempel på områden som är av abstrakt karaktär. Exempelvis är inte en plan för att lära sig ett språk, en metod för att lösa korsord, ett spel (enbart definierad genom sina regler) eller ett system för att organisera en kommersiell verksamhet att betrakta som en uppfinning. Om det patentsökta anger en apparat eller ett tekniskt förfaringssätt för att genomföra åtminstone en del av metoden eller planen, ska det patentsökta som helhet bedömas ha teknisk karaktär och åtminstone dess tekniska särdrag ska granskas. Endast särdrag som bidrar till det patentsöktas tekniska karaktär, på egen hand eller i kombination med andra särdrag, är relevanta för bedömningen av nyhet och uppfinningshöjd.

Om patentkraven anger datorer, nätverk eller andra konventionella programmerbara anordningar, eller ett datorprogram, för att utföra åtminstone några steg i en sådan metod, ska det patentsökta ses som en "datorimplementerad uppfinning" (se RL B4:2.7.3).

2.7.1 – Allmänt om datorprogram/datorimplementerade uppfinningar 

2020-10-01

Vad som enbart utgör ett datorprogram är enligt 1 § PL aldrig en uppfinning och tillhör alltså inte det patenterbara området. Med enbart ett datorprogram avses själva instruktionsföljden i programmet oavsett form. Instruktionsföljden som sådan anses sakna teknisk karaktär och får rättsligt skydd genom upphovsrättslagen.

Med "datorimplementerade uppfinningar" menas ansökningar som avser datorer, nätverk eller andra programmerbara anordningar där en eller flera av funktionerna förverkligas med hjälp av ett datorprogram. En sådan ansökan kan t.ex. vara inriktad mot en metod för att hantera en dator, en dator anordnad för att utföra en metod eller ett datorprogram.

De grundläggande övervägandena avseende patenterbarheten när det gäller ansökningar angående datorimplementerade uppfinningar är desamma som för andra ansökningar. Precis som för andra patentsökta uppfinningar gäller för en datorimplementerad uppfinning att om den har teknisk karaktär undantas den inte patenterbarhet enligt 1 § PL.

För exempel på godtagbara patentkravskategorier, se RL B4:2.7.4.

2.7.2 – Datorprogram 

2020-10-01

Ett datorprogram är inte undantaget från det patenterbara området om det åstadkommer tekniska effekter utöver den normala fysiska samverkan mellan program och dator, som ett datorprogram alltid genererar när det körs på en dator. En sådan ytterligare teknisk effekt som ger teknisk karaktär åt ett datorprogram kan t.ex. vara kontrollen av en industriell process eller behandlingen av exempelvis mätdata som representerar fysiska enheter. Ett annat exempel på en sådan ytterligare teknisk effekt kan vara om det patentsökta avser programstyrning av en dators interna arbetssätt och ger upphov till förändrad effektivitet, säkerhet eller överföringshastighet.

Patentkrav avseende ett datorprogram kan vara godtagbart under förutsättning att alla andra patentlagens krav är uppfyllda, speciellt avseende nyhet, uppfinningshöjd och industriell tillämpbarhet. Sådana patentkrav får inte heller innehålla programkod och ska dessutom definiera alla särdrag som är nödvändiga för den av datorprogrammet genererade processen.

För exempel på godtagbara patentkravskategorier, se RL B4:2.7.4.

2.7.3 – Andra datorimplementerade uppfinningar 
 
Allt patentsökt som utnyttjar tekniska hjälpmedel, oavsett om de utgörs av en allmänt känd dator eller annan anordning, har teknisk karaktär och utgör en uppfinning i patentlagens mening. Ett patentkrav som inte uppvisar några tekniska särdrag överhuvudtaget ska avvisas med hänvisning till 1 § PL. Om ett patentkrav innehåller tekniska särdrag och därmed uppvisar teknisk karaktär ska granskaren bedöma om det uppfyller kraven på nyhet och uppfinningshöjd. Granskaren ska ha i åtanke att endast särdrag som bidrar till uppfinningens tekniska karaktär, på egen hand eller i kombination med andra särdrag, är relevanta för bedömningen av nyhet och uppfinningshöjd.

Om exempelvis ett patentkrav avser en affärsmetod som implementeras med hjälp av en känd dator skiljer sig det patentsökta från känd teknik (datorn) enbart genom affärsmetoden och datorimplementeringen av affärsmetoden. Affärsmetoden i sig bidrar inte till det patentsöktas tekniska karaktär och är alltså inte relevant för bedömning av uppfinningshöjd. De enda tekniska aspekter som återstår av det patentsökta är implementeringen av affärsmetoden med hjälp av en dator. Enligt vedertagen praxis utgör en sådan datorimplementering endast en uppenbar implementering utgående från affärsmetodens specifikationer och är därför närliggande för en fackman inom området.

2.7.4 – Exempel på godtagbara patentkravskategorier

2020-10-01

Nedan följer exempel på godtagbara patentkravskategorier för datorprogram och datorimplementerade uppfinningar.

1)     Metod (krav 1)

-          En datorimplementerad metod som innefattar stegen A, B, ...

-          En metod utförd av en dator innefattande stegen A, B, ...

2)     System, användarenhet/styrenhet, apparat (krav 2)

-          En användarenhet innefattande medel för att utföra stegen i metoden enligt krav 1.

-          En användarenhet innefattande medel för att utföra steg A, medel för att utföra steg B, ...

-          En användarenhet innefattande en processor anpassad/konfigurerad att utföra stegen i metoden enligt krav 1.

3)     Datorprogram, datorprodukt (krav 3)

-          Ett datorprogram innefattande instruktioner, som vid laddning av en dator, får datorn att utföra stegen i metoden enligt krav 1.

-          Ett datorprogram som innehåller programkod, som vid exekvering av en dator, får datorn att utföra stegen A, B, ...

4)     Maskinläsbart medium/minne/datatransport (krav 4)

-          Ett maskinläsbart medium innefattande instruktioner, som vid exekvering av en dator, får datorn att utföra stegen i metoden enligt krav 1.

-          Ett maskinläsbart medium innefattande programkod, som vid laddning av en dator, får datorn att utföra stegen A, B, ...

-          Ett maskinläsbart medium som har lagrat datorprogrammet enligt krav 3.

En datatransport/databärare modulerad/anpassad/konfigurerad att överföra datorprogrammet enligt krav 3.

2.8 – Presentation av information 
 
En presentation av information definieras enbart av innehållet i informationen och är inte en uppfinning. Om presentationen av information ger nya tekniska effekter, är den en uppfinning. Exempel där sådana tekniska effekter kan förekomma är ett kommunikationssystem med en särskild kod för att representera tecken eller en LP-skiva med en viss form på spåren för att tillåta spelning i stereo.