Kapitel 1: Vad är intrång?

1.1 Inledning
1.2 Immateriella rättigheter
1.3 Vad är ett intrång?
1.4 Undantag från ensamrätten
1.5 Sammanfattning

1.1 Inledning

För att du ska kunna hindra andra från att använda din uppfinning, design eller kännetecken, måste du ha en ensamrätt. Om du har det, får ingen annan utan din tillåtelse använda uppfinningen, designen eller kännetecknet. Gör någon det ändå, begår denne intrång.

En vara/tjänst kan vara skyddad av flera ensamrätter, s.k. immateriella rättigheter. En produkts utformning kan exempelvis ha både design- och upphovsrättsskydd. En uppfinning skyddas med patent och en varas/tjänsts kännetecken med varumärkesskydd. Vilka handlingar och användande som kan vara intrång och vilka undantag som finns, kan du läsa mer om nedan.

1.2 Immateriella rättigheter

Om en innehavare till en immateriell rättighet tycker att någon kränker ensamrätten finns det flera sätt att hindra intrånget på. Kanske känner den som gör intrång inte till att rättigheten finns. Då kan det räcka med att informera personen om att du har ensamrätt till uppfinningen, designen eller kännetecknet. Ibland gör någon intrång helt medvetet. Då kan du behöva ta till rättsliga åtgärder, som att anmäla brottet till åtal eller väcka talan i allmän domstol.

För att någon ska kunna göra intrång i din immateriella rättighet krävs att det finns en sådan rättighet och att du är innehavaren. För att få ett patent beviljat, ansöker du hos PRV. Varumärkesskydd för ditt kännetecken och mönsterskydd för din design kan du också ansöka om, och dessa skydd kan även uppstå genom användning. Upphovsrätt till ditt verk uppstår i samband med att det skapas och är alltså inte något du kan ansökan om.

Ett bra, första steg är att med hjälp av en immaterialrättsstrategi identifiera vilka potentiella immateriella rättigheter du har i din verksamhet och på så vis skydda dem på bästa sätt.

1.3 Vad är ett intrång?

Om en annan person använder din ensamrätt kan den personen begå intrång. Ett intrång i immaterialrättslig mening innebär att någon använder din ensamrätt utan din tillåtelse. Vad som är ett intrång skiljer sig beroende på om det rör sig om en varumärkes-, patent-, mönster- eller upphovsrätt.

Patent

Ensamrätten att använda ett svenskt patent beskrivs i Patentlagen. Där står att ingen utan patenthavarens samtycke får utnyttja en patenterad uppfinning genom att:

1. tillverka, bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett patentskyddat alster eller föra in eller inneha ett sådant alster för något av dessa ändamål,
2. använda ett patentskyddat förfarande eller, om han eller hon vet eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att förfarandet inte får användas utan patenthavarens samtycke, bjuda ut det för användning i Sverige,
3. bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett alster som har tillverkats enligt ett patentskyddat förfarande eller föra in eller inneha alstret för något av dessa ändamål.

Det betyder att om någon gör något av detta utan att du gett ditt tillstånd, är det ett intrång. Många gånger kan det vara svårt att avgöra om det rör sig om ett patentintrång eller inte.

Utgångspunkten är att ta reda på vad patentet faktiskt skyddar, det s.k. skyddsomfånget, och se om användandet faller inom detta. Enligt lagen är det patentkraven som sätter ramen för vad som skyddas.

Det som beskrivs ovan är en direkt användning av patenterad uppfinning. Det kan också vara förbjudet för någon annan att ge en tredje person möjlighet att använda uppfinningen utan ditt samtycke, så kallat medelbart intrång.

Ett exempel: En verksamhet säljer produkter som inte direkt gör patentintrång. Syftet och omständigheterna är däremot såna att det är uppenbart att produkterna ska användas tillsammans med en patenterad uppfinning.

Varumärke

Reglerna för ensamrätt till ett svenskt varumärke finns i Varumärkeslagen. Där står att ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, i näringsverksamhet får använda ett kännetecken som är:

  1. identiskt med varukännetecknet för varor eller tjänster av samma slag,
  2. identiskt med eller liknar varukännetecknet för varor eller tjänster av samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling, inbegripet risken för att användningen av tecknet leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som använder tecknet och innehavaren av varukännetecknet, eller
  3. identiskt med eller liknar ett varukännetecken som här i landet är känt inom en betydande del av omsättningskretsen, om användningen avser varor eller tjänster och drar otillbörlig fördel av eller utan skälig anledning är till skada för varukännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende.

Några förklaringar:
Punkt 1 – identiska varor/tjänster. Det är ett intrång att använda någon annans identiska varumärke på identiska varor/tjänster.

Punkt 2 - förväxlingsrisk. Det kan vara ett intrång att använda ett liknande varumärke, för liknande eller identiska varor/tjänster. Ju mer varumärkena liknar varandra, desto mindre behöver varorna/tjänsterna likna varandra, för att det ska vara risk för förväxling. Detsamma gäller om varorna/tjänsterna är väldigt lika varandra.

Punkt 3 – det utökade skyddet. Trots att ett varumärke används för varor/tjänster av helt annan art, kan det ändå vara intrång, eftersom det ligger i "kölvattnet" av det kända varumärket. Skyddet gäller varumärken som är så pass välkända att de löper risk för att bli utnyttjade av andra.

Exempel: Säg att du skulle börja sälja blöjor med varumärket Rolls Royce. Ingen skulle förväxla verksamheterna (bil/blöja), men det ursprungliga märkets kvaliteter av exklusivitet och elegans, skulle skadas.

Mönster

Ensamrätten till en produkts utseende, design, regleras i Mönsterskyddslagen. Genom att ansöka om och få beviljad mönsterrätt för din design, får ingen annan använda mönstret utan ditt samtycke.

Förbudet gäller särskilt att:

  1. tillverka, bjuda ut, marknadsföra, införa eller utföra från Sverige eller använda en produkt som mönstret ingår i eller används på,
  2. eller att lagerhålla en sådan produkt för de ändamål som nämnts.

Det är viktigt att avgöra vilket skydd mönstret har (skyddsomfånget), för att kunna bedöma om det finns risk för intrång.

När din design får mönsterskydd, gäller den mot annan design som ger samma helhetsintryck som din design. Vid en bedömning om intrång, tas det hänsyn till vilken möjlighet till variation som formgivaren har haft, när hen har gjort designen. Många mönster kan verka relativt enkla och därför har de heller inte ett stort skyddsomfång.

Exempel: En stol är, i sin grunddesign, ofta lik andra stolar. Det innebär att en designad stols mönsterskydd inte behöver variera speciellt mycket från ursprungsmönstret, för att det ska ge ett annat helhetsintryck.

Upphovsrätt

Upphovsrätten regleras i Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Ensamrätten innefattar en uteslutande rätt att bestämma över verket genom att:

  1. framställa exemplar av det och
  2. göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik.

Att två skilda verk är identiska eller liknar varandra medför inte automatiskt att det ena verket gör intrång i det andra. För att det ska röra sig om upphovsrättsintrång krävs att intrångsgöraren haft kännedom om det andra verket, och användandet av det.

Om två identiska verk skapas, helt oberoende av varandra, kan inget av verken anses göra intrång i det andra. De samexisterar. Upphovsrätten skyddar verk både i identiskt skick och som bearbetat och översatt.

1.4 Undantag från ensamrätten

Konsumtionsprincipen

Konsumtionsprincipen är central inom immaterialrätten och gäller för samtliga, immateriella rättigheter, oavsett om det rör sig om patent, varumärke, mönster eller upphovsrätt.

Enligt konsumtionsprincipen får ensamrätten inte begränsa användandet av exempelvis en patentskyddad uppfinning, som har förts ut på marknaden med patenthavarens samtycke.

Exempel: Om du köper du en produkt/vara (som skyddas av ett patent) i en affär, måste du ha rätt att förfoga över det köpta exemplaret. Du har rätt att använda det för personligt bruk, låna ut det och sälja det.

Patent

Det är tillåtet att använda ett patent om det inte sker yrkesmässigt. Du kan alltså använda en patenterad uppfinning för privat bruk men inte inom en affärsverksamhet eller liknande.

Det är också tillåtet att använda en uppfinning för experiment som avser själva uppfinningen, det s.k. experimentundantaget. Det ligger i patenträttens syfte att andra ska kunna vidareutveckla patenterade uppfinningar. Forskningen får däremot inte vara inriktad mot annat än undersökning eller vidareutveckling av uppfinningens konstruktion och egenskaper.

Även studier, prövningar, undersökningar och praktiska åtgärder som avser ett referensläkemedel är tillåtna, om de är nödvändiga för ett godkännande för försäljning av ett läkemedel. Skälet är att inte fördröja försäljningen av generiska läkemedel, den dagen patentskyddet för ett patenterat läkemedel löper ut.

Även beredningar på apotek av läkemedel enligt läkares förskrivning i enskilt fall, eller åtgärder med läkemedel som har beretts i sådana fall, är tillåtna.

Den s.k. föranvändarrätten innebär att den som yrkesmässigt använder en uppfinning när en patentansökan görs för samma uppfinning, får fortsätta användandet av uppfinningen trots att någon annan sedan meddelas patent på uppfinningen. Detta gäller även förberedelse till användande.

Liknande regler finns också då ett patent har förklarats ogiltigt och sedan förklarats giltigt, och någon i tiden däremellan påbörjat användande av uppfinningen i tron att patentet skulle fortsätta att vara ogiltigt.

För att underlätta internationell trafik får en patenterad uppfinning även användas tillfälligt på utländska transportmedel, till exempel fartyg eller flygplan. Undantaget gäller bara om uppfinningen används för samfärdsmedlets behov, till exempel för dess drift.

Varumärke

Ensamrätten till varumärken gäller bara i näringsverksamhet. Det betyder att det är fritt fram att använda ett varumärke för privat bruk.

Det är tillåtet att i sin näringsverksamhet använda egen firma, namn eller adress, trots annans varumärke. Det är också tillåtet att ange varans art, slag, värde, geografiskt ursprung eller andra egenskaper.

Exempel: Låt säga att person A har registrerat varumärket "Etiopien" för kaffe. Person B har trots det rätt att på förpackningen till sina kaffebönor skriva ursprung "Etiopien", utan att göra intrång. Däremot får person B inte kalla sitt kaffe för "Etiopien".

Det är dessutom tillåtet att tillverka i övrigt oskyddade reservdelar eller tillbehör, och det är också tillåtet att berätta att någon har delar till en viss vara till försäljning.

Alla undantag från ensamrätten gäller så länge nyttjandena sker enligt "god affärssed". Varumärket får inte användas på ett sånt sätt att:

  1. det kan ge intryck av att det föreligger ett affärsmässigt samband mellan tredjeman och varumärkeshavaren,
  2. användningen drar otillbörlig fördel av varumärkets särskiljningsförmåga eller renommé,
  3. varumärket misskrediteras eller används på ett nedsättande sätt.

Mönster

Det är tillåtet att använda en annans mönster, om det sker privat och utan vinstsyfte eller om det sker i experimentsyfte. Det är även tillåtet att återge det i syfte att citera eller undervisa, förutsatt att källan anges och:

  1. det är förenligt med god affärssed och
  2. inte orimligt inkräktar på ett normalt användande av mönstret.

Det finns även undantag för exempelvis fartyg och flygplan som tillfälligt uppehåller sig i Sverige.

Upphovsrätt

Det finns begränsningar i upphovsrätten. Syftet är att göra en avvägning mellan upphovspersonens intressen och samhället i övrigt. Utan vissa begränsningar skulle upphovsrätten bli problematisk och outhärdlig för samhället. Det kan vara svårt att hitta rätt balans.

Den digitala miljön har gjort det mycket mer komplicerat att ta reda på vad som är intrång och inte. De upphovsrättsliga inskränkningarna kan delas upp i tre typer:

  1. inskränkningar som gör det möjligt att ibland fritt använda ett verk
  2. inskränkningar som gör det möjligt att i viss utsträckning mot ersättning använda ett verk (tvångslicens)
  3. avtalslicenser som är en slags mellantyp av de två tidigare inskränkningarna.1)

Det är tillåtet att för privat bruk göra ett eller några exemplar av ett offentligt verk. Det är däremot inte tillåtet att:

  1. uppföra byggnadsverk
  2. kopiera datorprogram eller
  3. framställa exemplar i digital form av databaser i digital form.

Det är även förbjudet att anlita en utomstående att:

  1. kopiera musik- eller filmverk
  2. framställa bruksföremål eller skulpturer, eller
  3. genom konstnärligt förfarande efterbilda andras konstverk (exempelvis låta en skicklig kopiatör måla av en tavla)

Det är tillåtet att citera ur offentliggjorda verk, så länge det överensstämmer med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet.

Det är också tillåtet att i utbildningssyfte skapa samlingsverk (antologier). Upphovsmännen har i dessa fall rätt till ersättning, s.k. tvångslicens.

Avtalslicenser är unikt för de nordiska länderna. Det innebär att det ingås ett kollektivt avtal om användande av en stor volym av verk med en rättighetsförvaltande organisation, exempelvis STIM. Det ger en person rätt att använda alla verk som avtalet avser, även verk vars upphovsmän inte är medlemmar av organisationen. Avtalslicenserna har samma verkan som en tvångslicensbestämmelse. Någon får en rätt att använda en rättighet men är skyldig att ersätta rättighetshavaren för användandet.

1) Marianne Levin, Lärobok i immaterialrätt, tionde upplagan, s 193.

1.5 Sammanfattning

Immateriella rättigheter som patent, varumärke och mönster uppstår alla genom ansökan och registrering/beviljande hos PRV. Varumärken och mönster kan även uppstå genom inarbetning. Upphovsrätter uppstår i samband med att de skapas, som när en text skrivs eller ett datorprogram kodas. Den som har en immaterialrätt har ensamrätt att använda rättigheten.

Ett intrång innebär att någon utför en handling som inkräktar på skyddsomfånget för en ensamrätt. Det finns vissa undantag. Ett är konsumtionsprincipen. Den innebär att en person som köper en vara/tjänst har rätt att fritt förfoga över det köpta exemplaret.

I nästa avsnitt tar vi upp hur du kan skydda dina immateriella rättigheter mot intrång.

Aktuell lagtext, kapitel 1
Patent: 3, 4 och 39 § Patentlagen
Varumärke: 10 och 11 §§ Varumärkeslagen
Mönster (design): 5, 7 och 7 b §§ Mönsterskyddslagen
Upphovsrätt: 11, 11 a, 12, 22, 42 a-f §§ Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Strategin man som rättighetshavare har för att förvalta sina immateriella rättigheter på kan skilja sig åt. Texten i dessa kapitel är endast en introduktion till hur och vad en rättighetshavare kan tänka på i frågor som gäller intrång i immateriella rättigheter.