Kapitel 3. Åtgärder vid intrång

3.1 Inledning
3.2 Förhandlingslösning och licens
3.3 Tvister
3.3.1 Vitesförbud/interimistiskt förbud
3.3.2 Ogiltighet/hävning av en immateriell rättighet
3.3.3 Straff för intrång i immateriell rättighet
3.3.4 Skadestånd
3.4 Sammanfattning

3.1 Inledning

Om du tycker att någon begår eller har begått intrång i din ensamrätt finns det ett antal saker du kan göra. Du kan förhandla fram en lösning, ansökan om att häva/ogiltigförklara en annan intrångsgörande ensamrätt genom domstolsbeslut eller förbjuda ett fortsatt användande genom vitesförbud. Att begå intrång kan vara brottsligt och kan leda till straff. Du kan även ha rätt till skadestånd om någon använder din ensamrätt.

3.2 Förhandlingslösning och licens

Om du tycker att någon gör intrång i din ensamrätt, kan det många gånger vara bra att ta kontakt direkt med den som du tycker begår intrånget. Kanske känner personen ifråga inte till att hen begår intrånget, och det kan räcka med en upplysning för att intrånget ska upphöra.

Ett vanligt sätt att upplysa någon är att skicka ett brev. I brevet kan du sakligt berätta vilka rättigheter du har (varumärkesnummer/patentnummer etc.) och varför du tycker att personen ifråga gör intrång. Skulle intrånget trots det fortsätta, kan du med hjälp av brevet i framtiden visa, att den som begått intrånget känt till dina rättigheter men ändå fortsatt att använda din ensamrätt.

Du kan även upprätta ett licensavtal. Det innebär att du som rättighetshavare ger en person/företag tillstånd att använda din rättighet, mot att du erhåller en licensavgift för användandet. Licensavgiften kan vara eventuell royalty, ett fast återkommande belopp eller en engångssumma. Det kan många gånger vara bra att ta juridisk hjälp, så att alla parter vet vad som gäller och att allt nödvändigt i avtalet finns med.

Här kan du läsa mer om licens.

3.3 Tvister

3.3.1 Vitesförbud/Interimistiskt förbud

Om du och den som begår intrången inte kan komma överens, kan det bli aktuellt att låta domstolen avgöra saken.

Vill du förhindra att någon fortsätter göra intrång, kan du lämna in en begäran till domstol om ett förbud mot fortsatt intrång. Om domstolen kommer fram till att ett intrång har begåtts, kan domstolen meddela ett s.k. vitesförbud. Den person eller det företag som omfattas av förbudet, blir då skyldig att betala ett av domstolen fastställt belopp om intrången fortsätter.

Domstolsprocesser kan ta tid. Som sökanden kan du begära att domstolen utfärdar ett "interimistiskt vitesförbud", för att den som begår intrång inte ska kunna fortsätta med det ända fram till att domstolen har dömt i frågan.

Ett interimistiskt vitesförbud fungerar nästan på samma sätt som ett "vanligt" vitesförbud, med skillnaden att det kan meddelas innan målet slutgiltigt avgjorts. Kravet för att domstolen ska kunna meddela ett sånt förbud, är bl. a att du som hävdar intrånget kan visa att det finns sannolika skäl för intrång, eller att medverkan till intrång förekommer.

Om domstolen meddelar ett interimistiskt vitesförbud och senare kommer fram till att något intrång inte inträffat, kan du som hävdat intrånget bli skyldig att betala skadestånd för eventuell skada som motparten lidit under tiden som förbudet varit i kraft.

Reglerna kring vitesförbud är snarlika vare sig det rör sig om en varumärkes-, patent-, mönster- eller upphovsrätt.

3.3.2 Ogiltighet/hävning av en immateriell rättighet

Om en person eller ett företag har en rättighet som du tycker gör intrång i din rättighet, kan du yrka att den förstnämnda rättigheten ogiltigförklaras/hävs av Patent- och marknadsdomstolen (PMD) eller av Patent- och registreringsverket (PRV). Vart du ska vända dig beror på om det rör sig om ett patent, mönster eller varumärke. Upphovsrätter kan inte ogiltigförklaras eller hävas.

Patent

Svenska, nationella patent ogiltigförklaras om någon av ogiltighetsgrunderna i Patentlagen är uppfyllda. Intrång är i sig inte en direkt ogiltighetsgrund, däremot en indirekt grund. Rätten kan förklara att ett patent är ogiltigt, om det har meddelats trots att villkoren för patent inte varit uppfyllda.

Den som vill väcka talan om ett patents ogiltighet ska anmäla det till PRV och underrätta eventuella licenstagare eller panthavare. En ansökan om ogiltighetsförklaring av patent lämnas in till PMD.

Mönster

Registrerade mönster kan bl.a. hävas om mönstret inte är nytt eller om det saknar särprägel. Om det finns ett äldre, registrerat mönster kan den registreringen vara en grund för hävning. Precis som för svenska, nationella patent lämnas en ansökan om hävning in till PMD.

Varumärken

Varumärken som har registrerats i strid med Varumärkeslagen får hävas. Det gäller exempelvis varumärken som har registrerats, trots att de är identiska/förväxlingsbara med ett tidigare varumärke (registrerat eller inarbetat). Om du är innehavare av en tidigare rättighet, kan det vara en grund för hävning.

När det gäller hävning av svenska, nationella varumärkesregistreringar finns det två olika vägar att gå. Antingen lämnar du in en ansökan om hävning till PMD, på samma sätt som för mönster.

Alternativt lämnar du in en ansökan om administrativ hävning till PRV. Det är ett enklare förfarande, där PRV kan besluta om ett varumärke ska hävas eller inte. Du ska ange varför du vill att PRV ska häva det aktuella varumärket. Innehavare av varumärket som du vill häva, får yttra sig över om denne medger eller bestrider dina yrkanden. Medger eller uteblir svar från innehavaren, kommer PRV att häva varumärket. Bestrider innehavaren och du ändå vill vidhålla dina yrkanden, kan du begära att de bestridda delarna överlämnas till domstol.

En ansökan om administrativ hävning lämnas in till PRV i minst 2 exemplar med tillhörande bilagor. Ansökan ska innehålla:

  1. uppgifter om parterna
  2. yrkande om hävning
  3. uppgift om vilken registrering yrkandet gäller
  4. skälen till yrkandet

3.3.3 Straff för intrång i immateriell rättighet

Om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet gör intrång i en immateriell rättighet kan det leda till böter eller fängelse i högst två år.

Åklagaren väcker bara åtal för brott om målsäganden (exempelvis rättighetshavaren) anger brottet till åtal, och åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt. Detta sker i praktiken väldigt sällan.

Undantaget är Upphovsrättslagen, där det bara krävs att det är påkallat från allmän synpunkt, för att åklagaren ska väcka allmänt åtal.

De åtal som väckts är oftast enskilda åtal, dvs. när målsäganden istället för åklagare driver ärendet. Det är sällsynt att straffpåföljd yrkas och ännu ovanligare är att sådan påföljd utdöms. Efter patentlagens tillkomst har detta skett vid ett enda tillfälle.1)

Det är desto vanligare att det utdöms vitesförbud. Det är ett förbud mot att fortsätta med den intrångsgörande handlingen. Om förbudet överträds måste den som gör det betala en fastställd vitesavgift.

Om du stämmer någon för intrång kan du riskera ett genkäromål. Det innebär att motparten kan hävda att din rättighet är ogiltig. Därför är det viktigt att tänka till innan du stämmer någon för intrång, eftersom det kan leda till en ogiltighetsprocess gentemot din egen rättighet.

1) Framgår av Karnovs webbkommentar till 9 kap 57 § Patentlagen, 2017-09-20.

3.3.4 Skadestånd

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör intrång i en varumärkes-, patent- eller mönsterrätt ska betala skadestånd. Skadeståndet delas upp i två delar; "skälig ersättning för utnyttjande" och "ytterligare skada som intrånget medfört".

"Skälig ersättning för utnyttjande" motsvarar kostnaden för exempelvis en licens för det otillåtna användandet. Vid uträkning av den ytterligare skadan, ska hänsyn särskilt tas till:

  1. utebliven vinst
  2. vinst som den som har begått intrånget gjort
  3. skada på rättighetens anseende
  4. ideell skada och
  5. rättighetshavarens intresse av att intrång inte begås.

För upphovsrätter krävs varken uppsåt eller oaktsamhet för att det ska uppkomma skadeståndsskyldighet gällande "skälig ersättning för användandet". Det räcker att ett intrång sker. För ovan nämnda ytterligare skada krävs dock uppsåt eller oaktsamhet.

3.4 Sammanfattning

Juridiska processer som leder hela vägen till domstol kan många gånger bli utdragna och dyra. Därför är det inte ovanligt att parterna kommer överens vid sidan om. Varningsbrevet kan vara ett effektivt sätt att upplysa andra om vilka rättigheter du har och få de att avsluta sitt användande.

Licens är också en bra lösning. Då kan båda parter oförändrat fortsätta med sina verksamheter och rättighetshavare får betalt för licenstagarens användande.
Ibland går det inte att komma överens. Då kvarstår den juridiska processen för att sätta press på intrångsgöraren. Genom ett utfärdat vitesförbud från allmän domstol kan du förbjuda en andra part att fortsätta med intrånget.

Du kan också anmäla brottet till allmän åklagare, som kan besluta att driva processen vidare som allmänt åtal. Du kan även själv driva processen vidare via enskilt åtal. En sådan juridisk process kan sluta med att intrångsgöraren döms till böter eller fängelse.

Du som rättighetshavare har dessutom rätt till skadestånd som ersättning för själva användandet, samt eventuell ytterligare ersättning för utebliven vinst m.m. Skadeståndsprocessen kan antingen drivas som en ren civilrättslig process eller anslutas till ett eventuellt allmänt/enskilt åtal.

Aktuell lagtext, kapitel 3
Patent: 1, 2, 52, 57, 57 b, 58 §§ Patentlagen
Varumärke: 3 kap 5–6, 8 kap 1, 3–4 §§ Varumärkeslagen
Mönster (design): 2, 31, 35–35 b, 36 § Mönsterskyddslagen
Upphovsrätt: 7 kap 53–53 b, 54 §§ Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Strategin rättighetshavare har för att förvalta sina immateriella rättigheter på kan skilja sig åt. Texten i dessa kapitel är endast en introduktion till hur och vad en rättighetshavare kan tänka på i frågor som gäller intrång i immateriella rättigheter.