HOPE – modet att växa och leva i

Kläder med kvalitet, jämställd omsorg om detaljerna och starkt moderna värderingar i livsstilsfrågor är utgångspunkten för det Hope skapar. Vägen att ladda varumärket med dessa associationer har inte varit alldeles rak, en kombination av hårt arbete och lite tur.

De kläder Hope skapar vill förena det bästa inom konfektion för män och kvinnor. Det är kläder som vinnlägger sig lika mycket om innerfickans detaljer som den uppenbara ytan. Kombinationen av innehåll och utseende är grundfilosofin för designen. Det är inte förvånande att varumärket vuxit sig starkt i Skandinavien och nu tar sig fram i Holland och andra länder i Europa där ett jämställt yrkesliv är på frammarsch. Hope finns idag online och hos återförsäljare över hela världen och ser för närvarande sin största tillväxtmarknad i Europa.

Rätt associationer

Att bygga ett varumärke är en mycket tidskrävande process och en stor investering. Det gäller att ha en god utgångspunkt och ett långsiktigt perspektiv. Investeringen man gör i form av tid, kreativ kraft, kontakter och pengar måste säkras, eftersom ansträngningarna och riskerna kan vara betydande. Ann Ringstrand, designer och en av grundarna av Hope berättar om hur hon tidigt lade immaterialrättsfrågorna på bordet när hon och designern Stefan Söderberg grundade verksamheten. Ann kom från modeindustrin och hade där fått inblick i hur oerhört viktigt varumärket är för kundrelationerna. Tidigt säkrade Ann och Stefan sitt varumärke på olika marknader och i olika former. Ordet "Hope" förenade en för dem grafiskt tilltalande typografisk form med en positiv innebörd.

– Denna kombination kändes inspirerande och gångbar redan från allra första början, säger Ann. Nu är varumärket välkänt och inarbetat men vägen dit har inte varit helt självklar.

– Associationerna till namnet har ibland närmat sig en religiös genre som varumärket inte har varit förknippat med. Då har det varit viktigt med tydlig kommunikation kring vad varumärket faktiskt står för och varumärkesregistreringar att luta sig mot, berättar Ann.

I de egna fysiska butikerna får Hope möjlighet att presentera varumärket i sitt rätta sammanhang och ytterligare ladda det med sina värderingar. I de egna butikerna får de även värdefull direktkontakt med kunderna som ofta hjälper dem att utveckla och förtydliga sitt koncept än mer. – Vi tar vara på de möjligheter som fungerar bra och är lyhörda för saker som kan förbättras och förtydligas, säger Ann.

Hög medvetenhet

På Hope har man från början haft en hög medvetenhet om immaterialrättsfrågor och tidigt anlitat ett ombud som bollplank. Tidigt registrerade man de grundläggande skydd man behövde för att växa. Med tiden har förvaltandet av varumärket blivit en oerhört viktig uppgift. På regelbunden basis gör man bevakningar av sina rättigheter och agerar vid kopiering och intrång. Kopieringen sker oftast av de stora modekedjorna. Många gånger är det Hopes basplagg som skor, väskor och ytterplagg som blir kopierade. När så sker kontaktas företaget i fråga. I många fall kommer det till stånd en förlikning och man kan undvika juridiska åtgärder och en tidskrävande rättsprocess. Då är det viktigt med ett registrerat varumärke. Även andra skydd är värda att nämna, som till exempel domännamn som är så starkt förknippat med varumärket. I Hopes fall är domännamn särskilt viktigt eftersom en av deras största butiker är online. I några fall använder man även designskydd för att säkra viss mönsterkonstruktion ochutvalda grafiska mönster.

– Det är smart att säkra sitt varumärke med relevant skydd redan från början. Som ung och passionerad designer är detta ett faktum som man lätt förbiser. Kanske fastnar man för ett namn, blir förälskad i det och undersöker inte dess potential och begränsningar på olika marknader. Större medvetenhet om immaterialrätten skulle behövas tidigt i utbildningen på designskolorna, poängterar Ann. Jag lärde mig det grundläggande i modeindustrin, har byggt på mina kunskaper i arbetet med Hope och slutligen också haft lite tur.

Lär dig mer om varumärke och andra immaterialrätter i PRV-skolan online.

Casall – för träning och hälsa

Casall är ett svenskt born-global företag med immateriella tillgångar inom den expanderande träningssektorn. "Vi tänkte internationellt från starten och började exportera direkt", berättar Carl-Axel Surtevall, CEO och grundare av företaget.

Väskor i canvas flirtar med design från förr

En brinnande lust att kreera, en industriell symaskin och behovet av en snygg och funktionell väska – det är några av anledningarna till att väskföretaget Sandqvist såg världens ljus för 10 år sedan. Hobbyverksamheten, som Anton Sandqvist skötte från sin källare har idag vuxit till ett företag med 11 anställda och en omsättning på omkring 45 Mkr. På vägen har det behövts tajming, mod och kunskaper – bland annat om hur man registrerar sitt varumärke.

Designduon Edholm Ullenius

Designduon Edholm Ullenius illustrerar och formger tapeter, tyger, porslin och en mängd andra ytor. Deras uppdragsgivare finns idag över hela världen. Men hur tar man sig ut i världen? Här berättar duon om kulturkrockar, avtal och vikten av egna agenter.

Nytänkande och retro i en träsko

Swedish Hasbeens låter sig inspireras av nostalgi och historien samtidigt som man vill innovera och utmana gängse föreställningar. Att göra retro saker på nytt sätt och bryta vedertagna mönster är hemligheten bakom deras framgångar, menar grundaren Emy Blixt.

JakeBox visar insidan på utsidan

Förpackningen kan öka försäljningen med över 2300%, det har JakeBox bevisat. Genom att konstruera innovativa CD-konvolut och kortförpackningar knyts ett företagskoncept samman med produkten.

Designtrion som gör avtryck i hela världen

Claesson Koivisto Rune är en designtrio som funnits i över tjugo år. Deras design och arkitektur finns över hela världen och har belönats med en mängd internationella priser. Men vad ligger bakom all framgång? Läs mer om Mårten Claessons tankar om syskonskap, royalties och varumärkesarbete.

Gammal och väldigt modern design

Ett nästan hundraårigt arbete med risktagande, nytänkande och tillväxtinvesteringar har gjort Svenskt Tenn till en designinstitution. Idag säljs föremål designade på 20-talet sida vid sida med formgivning från idag. Hur kan design från så olika årtionden fortfarande vara storsäljare i samma butik?
Delta i diskussionen! #ipdialog