En man framför en teknisk ritning

Bengt Lindoff – mannen i din mobil

Några av hans uppfinningar finns i din mobiltelefon. För Bengt Lindoff börjar uppfinnandet i problem som behöver lösas. Under sina år inom telekom har han sett hur en teknisk lösning kan växa och bli en långt mycket större tillgång för företagets affär än man först trott.

– Jag frågar mig ständigt: Är det här verkligen det bästa sättet att göra det på?

Bengt Lindoff är civilingenjör, teknologie doktor och Docent i matematisk statistik från Lunds tekniska högskola. Kombinationen av teoretisk matematik, signalbehandling och praktisk erfarenhet av radioteknik blev en bra grund för en karriär inom mobiltelefoni just när Ericsson insåg att man behövde satsa mer på patent på nittiotalet.

– Trots sin starka ställning inom mobiltelefoni, upptäckte Ericsson att konkurrenter som Motorola hade patent på grundläggande GSM-lösningar och behövde betala licenspengar. Det bidrog till att Ericsson började arbeta betydligt mer systematiskt med patent inför 3G och 4G där vi forskare och utvecklare uppmuntrades att identifiera och skydda nya tekniska lösningar, berättar Bengt Lindoff.

Från tekniskt problem till tillgång

För Bengt började det första patentet med ett tekniskt problem. När mobilnäten skulle börja hantera mer data behövde en 3G-radiosändare göras effektivare. Arbetet ledde fram till en teknisk lösning som Ericsson valde att söka patent på. Patentansökan lämnades in 1998.

Sedan dess har det blivit fler än 600 patentfamiljer och över 2 000 beviljade patent i olika länder där många av ansökningarna har gått via PRV. Bengt firade sina första 20 patent med att köpa en begagnad Peugeot 406 Coupé.

Under 20 år på Ericsson Research blev uppfinnandet en del av vardagen. Han fortsatte sedan till Huawei och arbetar idag som konsult åt teknikbolaget BeammWave, som utvecklar teknik för 5G och 6G. Av alla uppfinningar han kommit på, finns det några han är mer stolt över?

– Absolut. Akademikern i mig är stolt över vissa därför att de är eleganta matematiska lösningar, även om de kanske inte blev så kommersiellt betydelsefulla patent. Sedan finns andra som tex finns i allas mobiltelefoner världen över. Det känns såklart roligt att ha kunnat bidra till det.

Just affärsvärdet är centralt, anser Bengt Lindoff. Ett patent är inte en medalj att sätta på väggen, utan ett verktyg för att skydda investeringar och skapa affärer. Det blir särskilt tydligt i telekombranschen.

– Många tror att ett patent måste vara på Einstein-nivå och revolutionera allt. Så är det inte. Det kan vara en viktig detalj som ingen har tänkt på tidigare, som inte är självklar men som har ett affärsvärde. En mobil innehåller minst 50 000 patent. Det är en av de mest patentintensiva branscher som finns.

Patent som affär

Lindoff är i grunden positiv till patentsystemet och ser patent som ett viktigt affärsverktyg, inte minst inom telekom. Samtidigt konstaterar han att kostnaderna för patent och patenttvister kan göra systemet tufft för mindre företag.

– Jag brukar säga: Om du ska ha ett företag med kanske tio miljoner i omsättning som ska försörja din familj, då behöver du inte patentera. Men om du vill lyckas på riktig, då behöver du tänka på patent, för då börjar du ta marknadsandelar av konkurrenter och sånt gillar de inte.

Själva patentgranskningen beskriver han som en förhandling, där det gäller att förstå granskarens invändningar och argumentera för sin uppfinning.

På Ericsson växte forskning, standardisering och patent till en omfattande licensaffär som varit otroligt framgångsrik för Sverige. Bara hans egna patent har uppskattningsvis bidragit med en miljard kronor till bolaget under åren.

En smart patentstrategi

Erfarenheten har också lärt honom att företag behöver se sina patent som en del av företagets strategi. För ett mindre teknikbolag kan det vara avgörande att tidigt fundera på vad som skapar värde, hur det ska användas i affären, vad som kan behöva skyddas och hur konkurrenter kan agera om företaget lyckas.

Hur tänker man strategiskt kring patent och företagshemligheter?

– En uppfinning som är mycket svår att upptäcka inne i en produkt kan lämpa sig för att hållas hemlig. Min erfarenhet är att det ibland är svårt att försvara kärnan i en idé, en algoritm till exempel, men att det då är smartare att ta patent på gränssnitten som omger kärnidén som hindrar konkurrenter att runda patentet. Sedan kanske man ändå patenterar kärnidén om man kan, men då utifrån att det kan vara betryggande för finansiärer.

Det roliga är att hitta nästa lösning

Efter hundratals uppfinningar är drivkraften fortfarande densamma: nyfikenheten. Lindoff säger att han tycker om att lära sig nya saker, sätta egna mål och ifrågasätta etablerade lösningar.

Teknik som var för dyr eller omöjlig för fem eller tio år sedan kan vara fullt möjlig i dag. Därför gäller det, menar han, att inte bara förbättra gårdagens lösning utan att omvärdera tidigare förkastad teknik som plötsligt kan få en ny roll.

För honom kommer idéerna inte nödvändigtvis framför datorn.

– Gå ut en halvtimme och tänk på något annat, eller tänk på problemet. Väldigt ofta dyker det upp något.

AI förändrar spelplanen

Bengt Lindoff lyfter fram samarbete som en svensk framgångsfaktor historiskt och i framtiden. Att vi har platta organisationer där en ung ingenjör kan knacka på dörren hos en erfaren kollega skapar goda förutsättningar för innovation.

Han tror att patentvärlden kommer att förändras kraftigt kommande åren med AI. Själv använder han AI-baserade verktyg bland annat för patentsökningar och för att utveckla och dokumentera idéer. De nya möjligheterna kommer att pressa kostnader, ändra förutsättningarna för hela ombudsbranschen och vilka som kan söka patent, tror han.

– AI kommer framför allt vara ett fantastiskt verktyg för oss över 50 som vet hur man gjorde innan AI och kan vårt ämne, vilket är avgörande för att lyckas få ut något av värde från AI.

 

Intervjun gjord augusti 2026. Läs mer om Bengt Lindoffs patent under Uppfinnare från Sverige. Foto: J Staaf, AI