När Angeliki (Angie) Triantafyllou kom till Lunds universitet i slutet av 1980-talet var det biotekniken som lockade. Hon hade utbildat sig inom kemi i Grekland och ville arbeta i en forskningsmiljö där nya idéer kunde omsättas i praktiken.

– Bioteknik var framtiden då, och Lund hade en väldigt stark och framåtlutad forskningsmiljö, berättar hon.

Det blev starten på ett arbete som flera decennier senare skulle förändra människors matvanor världen över.

Hälsokost var starten

På Lunds universitet undersökte Angeliki Triantafyllou och hennes kollegor hur havre kunde användas för att skapa olika alternativ till mjölk. Bakgrunden var forskning för att hitta alternativ till mjölkallergiker och om havrens betaglukaner – fibrer som visat sig ha positiva effekter på kolesterolvärden och tarmhälsa.

På den tiden användes större delen av havren som djurfoder.

– Frågan var om man kunde skapa någonting med högre värde av havre och samtidigt behålla de nyttiga egenskaperna.

Forskningen bakom havredrycken

Havredryck görs förenklat genom att man hettar upp havrekärnor för att bryta ner de enzymer som annars skulle få fettet i spannmålet att härskna. Sedan tillsätter man vatten. För att få fram en dryck med rätt smak, konsistens och hållbarhet krävdes avancerad forskning inom enzymteknologi. I början av nittiotalet sökte man patent på processen.

Angeliki Triantafyllou arbetade med att hitta rätt enzymer och processer för att få fram  välsmakade, stabila emulsioner med önskade funktionaliteter och bibehållna  hälsofördelar.  Utmaningen var med andra ord att få fram patentskyddade produkter som både smakade gott och fungerade som en dryck, utan att förlora havrens hälsoegenskaper.

Patent blev avgörande när stora livsmedelsföretag började få upp ögonen för växtbaserade alternativ.

– Patent är viktiga för små innovativa bolag. Utan patentskydd hade stora företag snabbt kunnat kopiera tekniken och använda sina resurser för att ta över marknaden. De är också ett sätt att våga ta in investerare och samarbetspartners utan att förlora kontrollen över sin idé.

Startade företaget bakom Oatly

För att kunna utveckla innovationen vidare startade hon och forskarkollegan Rickard Öste företaget Cereal Base ihop med investerare kopplade till lantbrukssektorn. Målet var först att sälja havreingredienser till andra livsmedelsföretag.

Men det visade sig svårt att få andra aktörer att våga satsa på helt nya produkter. 2001 lanserade man där det egna varumärket Oatly.

– Vi hade ingen aning om det skulle lyckas. Det tog väldigt många år innan människor verkligen började upptäcka produkterna.

Lanseringen sammanföll dessutom med terrorattackerna den 11 september 2001.

– Vi hade precis satsat stort på reklam när allt annat plötsligt tog över nyhetsflödet.

Trots motgångarna fortsatte arbetet. Det verkliga genombrottet kom 2013–2015 när man profilerade om sig till en premiumprodukt, hållbarhetsfrågor fick större genomslag och sociala medier gjorde det möjligt att nå nya målgrupper direkt.

2013 patenterade man en barristamjölk som fick genomslag på caféer.

Skickligt varumärkesarbete banade vägen för succén och man fick dessutom gratisskjuts av mjölk-fejden med Arla som man också kunde utnyttja i sin marknadsföring.

Fortsätter utveckla nya växtbaserade produkter

Efter ett ägarbyte lämnade Angeliki Triantafyllou Oatly 2016. Idag har hon istället företaget Cerealiq, som hon grundade tillsammans med tidigare kollegor.

Där fortsätter hon att utveckla nya växtbaserade livsmedel och drycker. Bland innovationerna finns patenterad ärtdryck.

– Ärta kompletterar havre väldigt bra eftersom den innehåller mer protein av hög kvalitet, vilket inte alltid är fallet med vegetabiliskt protein.

Hon har också varit med och utvecklat andra patent och produkter genom åren, bland annat kolesterolsänkande havreöl och färdig pastöriserad pannkakssmet.

”Man måste våga släppa in andra”

Efter mer än 30 år som forskare och entreprenör menar Angeliki Triantafyllou att framgångsrika innovationer nästan alltid bygger på samarbete.

– Man måste våga släppa in människor med kompetenser som man själv saknar.

Hon lyfter också fram Sveriges starka innovationsklimat som en viktig förklaring till att forskning kan utvecklas till företag.

– I Sverige har forskare möjlighet att själva äga och patentera sina innovationer. Det tycker jag är en stor styrka eftersom den som kan idén bäst också kan driva utvecklingen framåt.

Samtidigt betonar hon att vägen från forskning till kommersiell produkt ofta är mycket längre än många tror.

– Det finns inga snabba genvägar. Man måste vara uthållig och beredd på att stöta på problem hela tiden.

Angeliki Triantafyllou är nominerad till European Inventor Award 2026 som delas ut av Europeiska patentverket, EPO.

Foto: EPO European Inventor Award. Intervjun gjordes 2026.

Tips från Angeliki Triantafyllou:

• Skydda innovationer tidigt genom patent.
• Våga samarbeta med människor som har andra kompetenser.
• Hitta långsiktiga investerare som förstår att utveckling tar tid.
• Var beredd på motgångar och fortsätt framåt även när problem uppstår.
• Testa många idéer samtidigt – man vet aldrig vilken innovation som får genomslag.
• Ha tålamod. Det kan ta många år innan en innovation når marknaden.