Kvinnlig uppfinnare som visar en konstgjord näsa
Docent Donatella Puglisis forskarteam har använt maskininlärning för att skapa en elektronisk näsa som kan diagnosticera äggstockscancer.

Synlighet är viktig för jämställdhet

På institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet verkar docent Donatella Puglisi – forskare, handledare och en tydlig röst för ett mer jämställt akademiskt system.

Nyligen publicerade universitetslektorerna Donatella Puglisi och Jens Eriksson med forskargrupp vid Linköpings Universitet en studie där man funnit ett banbrytande sätt att tidigare diagnosticera äggstockscancer. En cancerform som ofta upptäcks sent och därför har dålig prognos.

Med hjälp av hårdvara som svenska företaget VOC Diagnostics AB patenterade 2018, tillsammans med maskininlärning på en stor mängd data har man kunnat bevisa att metoden funkar. Något som banar väg för bred screening inom bara några år och möjlighet för fler genombrott inom cancerdiagnostik och rättmedicin.

Nätverk för jämställdhet

Parallellt med sin forskning är Donatella Puglisi medgrundare och styrelseledamot i Nordic Network for Diversity in Physics, NORNDiP, ett nordiskt nätverk som samlar forskare från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

– Ojämställdheten i forskarvärlden handlar framför allt om brist på synlighet och förebilder, snarare än kompetens eller egna val. När kvinnor får färre chanser att ta plats och synas skapas en struktur som både hämmar individen och reproducerar ojämlikheten över tid, säger hon.

Donatella Puglisi beskriver hur många kvinnor inom fysik och närliggande områden upplever att de sällan blir tillfrågade som talare, experter eller ledare.

– Det behövs fler tillfällen då kvinnor tillfrågas som föreläsare, till exempel. Om du bara får en enda chans att uttrycka din åsikt är pressen enorm att inte göra något fel. Då representerar du inte bara dig själv utan ofta upplever man också sig som representant för sitt kön. Får du tio chanser ser spelplanen helt annorlunda ut.

Män dominerar högre poster

Samtidigt visar statistiken att könsfördelningen ofta är relativt jämn på doktorandnivå, medan andelen kvinnor minskar kraftigt högre upp i hierarkin.

 – Det är inte rimligt att förklara det med att kvinnor skulle välja bort karriären. Vi måste våga se de strukturer som gör att kvinnor försvinner längs vägen, säger hon.

Genom NORNDiP vill hon och kollegorna bygga en stark, bred och inkluderande nordisk plattform. Nätverket lanserades 2018 med stöd av NordForsk och välkomnar både kvinnor och män som arbetar eller studerar inom fysik och relaterade ämnen. Målet är att stärka kvinnors närvaro och roll i forskningen och samtidigt lyfta mångfald som en resurs.

Kvinnor som huvudtalare

En central del av arbetet är de årliga konferenser som arrangeras i olika nordiska länder. Där bjuds framstående kvinnliga fysiker in som huvudtalare, tillsammans med experter på jämställdhet och mångfald. Unga forskare får en tydlig scen och möjlighet att bygga nätverk över nations- och generationsgränser.

 – Synlighet är avgörande. När fler kvinnor står på scen förändras också bilden av vem som kan vara fysiker, eller forskare, säger Donatella Puglisi.

Nätverket har byggt upp en nordisk organisationsstruktur för att följa utvecklingen vid universiteten och sprida erfarenheter.

För henne är frågan större än representation.

– Vi riskerar att gå miste om talang om vi inte skapar inkluderande miljöer. Mångfald stärker kvaliteten i forskningen och därmed också innovationskraften. Att arbeta för jämställdhet är inte ett sidospår, det är en del av att bygga ett starkt och hållbart forskningssystem i Norden.

Intervjun gjordes 2026. Foto: Olov Planthaber / Linköpings Universitet

 

Till pantentet: Olfactory detector for early diagnosis of ovarian cancer