Solfångare med produktionslinor

Absolicon – från sol till fjärrvärme

Starta inte på miljöteknik i liten skala, utan bevisa tekniken och ta sedan in kapital för massproduktion direkt. Det är Joakim Byströms fasta övertygelse. Han är grundare och VD för Absolicon i Härnösand som patenterat robotiserade produktionslinor som gör världens effektivaste solfångare.

Med den första produktionslinan levererad till Kina och ramavtal om försäljning av linor i arton länder står svenska Absolicon inför en rejäl expansion. Något som uppfinnaren, VD och grundaren Joakim Byström tror är nyckeln om vi ska klara klimatkrisen:

– Den teknik som vi behöver för att klara omställningen finns redan. Men den behöver skalas upp snabbt. Många pratar om el, men energiförsörjningen består faktiskt till allra största del av värme. Vartannat hem i Sverige har fjärrvärme till exempel. Av den ”ryska gasen” som det talas mycket om används bara 10% till el och 90% till värme.

Porträttbild på Joakim Byström Foto: Absolicon
Joakim Byström, VD Absolicon

Företagets solfångare förser fjärrvärmenät med solvärme och kan driva industriella processer med temperaturer upp till 200°C. Absolicons solfångare följer solen under dagen och har rekordhög optisk verkningsgrad, över 76% av solljuset omvandlas till värme. Solfångarna byggs i fält utanför städer eller intill industrierna där de ska användas.

Värmen kan lagras från sommar till vinter i så kallade groplager, en stor grävd grop invändigt täckt med presenning som man fyller med hett vatten och lägger ett frigolitlock på. Flera danska städer använder har 160 städer redan den här lösningen som del av sitt fjärrvärmenät.

Började med företagshemligheter

Absolicon grundades 2002 av Joakim Byström efter att han besviket bevittnat de globala klimatsamtalen. Han och några andra undrade vad de kunde göra lokalt i Härnösand. Studierna i teknisk fysik hade för länge sedan spårat ur i Uppsala till förmån för andra spännande projekt, något han skyller på sin familj där flera är entreprenörer.

– Till en början skedde utvecklingen av solfångarprototyperna med hjälp av forskning som studenter gjorde inom ramen för sina studier. På den tiden hade vi inte fokus på patent: både av besparingsskäl och för att mycket av den teknik vi gjorde inte gick att göra ’reverse engineering’ på. Så vi förlitade oss på företagshemligheter i stället.

Anställde patentingenjör

För några år sedan bytte de strategi, satsade helhjärtat på att registrera sina immateriella tillgångar och anställde en patentingenjör som arbetade 80% för Absolicon med IP-frågor.

– Vi tog klivet in på börsen Spotlight och ville lugna aktieägare med att vi hade IP-tillgångar. Det blev också viktigt för våra partners världen över. Idag är IP-tillgångarna en viktig del av verksamheten.

Absolicon har över 90 sökta eller beviljade patent i 13 patentfamiljer. När det gäller registreringar av immateriella tillgångar har man hela paletten från designskydd, varumärken och patent, till ett mellanting mellan patent och mönsterskydd som finns i Kina och kallas bruksmönster.

Skala upp direkt

Den robotiserade produktionslinjen för massproduktion av solfångare tillverkas i partnerskap med ABB. Joakim Byström vänder sig mot den bild som finns i Sverige att man alltid ska starta i liten skala och arbeta sig upp genom att sälja några produkter, för att få pengar till att kunna sälja fler. Att sälja sig till framgång är en fälla i vissa branscher, anser han.

– Inom miljö- och energiteknik gäller att inte sälja dyra produkter i små volymer, utan satsa din energi på att bevisa din teknik med enstaka pilotkunder, certifieringar och oberoende tester. Med dessa bevis kan du sedan samla kapital och investera i massproduktion i en sådan volym att ditt pris blir konkurrenskraftigt.

Hur ser han på kopplingen mellan innovation och hållbarhet?

– Vi kan bli mycket bättre i Sverige på att hjälpa innovatörer att bevisa, eller motbevisa sin tekniska idé. Jag har efterlyst det i många år och nu har Energimyndigheten äntligen kommit med ett stöd för pilot och demo-anläggningar, säger Joakim Byström.

Intervjun gjordes 2022. Foto: Johan Westberg, Tarek Suleiman