Bakom STIGAs uppmärksammade Cybershape låg inte en snabb idé, utan ett långsiktigt utvecklingsarbete. När Andreas Zandrén tillträdde som VD 2019 ställde han en enkel fråga: måste ett pingisracket verkligen se ut som det gjort sedan 1800-talet?

Tillsammans med KTH-forskaren Mikael Karlsson inleddes tester där ljud, vibrationer, träffytor och spelkänsla analyserades. Arbetet pågick i två år, under strikt sekretess av patentskäl, och ett 20-tal olika former utvärderades innan man landade i den slutliga designen.

Resultatet blev ett racket med större träffyta där många spelare faktiskt träffar bollen. Enligt KTH:s testresultat blev den samlade träffytan 11 procent större än på ett traditionellt racket.

I patentfamiljen beskrivs lösningen som ett bordtennisracket med raka sidopartier. På det svenska patentet SE545907 står uppfinnarna Carl Filip Wirström och STIGAs formgivare Jörgen Lindström. Idag är racketen skyddad av patent och designskydd i stora delar av världen.

STIGA har en lång tradition av att använda patentskyddet för sina produkter. 2008 utvecklade och sökte STIGA till exempel patent på att använda kolfibernanotuber i racketstommen för att förbättra prestandan.

Historien om Cybershape visar hur innovation ofta ser ut i verkligheten: en fråga, två års tester, skyddad kunskap och först därefter ett offentligt genombrott – i handen på en spelare som fortsatt skriva svensk bordtennishistoria.

Årets immaterialrättsdag 26 april har temat idrott. Läs mer om hur immateriella tillgångar och rättigheter stödjer idrotten.