S

Sammandrag

Ett sammandrag är en del av patentansökan. Den innehåller en text som kortfattat beskriver uppfinningens tekniska innehåll. Sammandraget ska innehålla problemet som uppfinningen är tänkt att lösa och uppfinningens huvudsakliga användning. Sammandraget får vara högst 150 ord. Det räknas inte till grundhandlingarna utan fungerar som information om innehållet i ansökan. Det är sammandraget, tillsammans med en figur, som publiceras i Svensk Patenttidning när din ansökan blir offentlig.

Skyddsomfång

Patentkrav är en del av patentansökan och framgår av det beviljade patentet. Patentkraven anger skyddsomfånget. Patentet skyddar alltså bara det som framgår av patentkraven. Det är inte den produkt eller metod som har uppfunnits som skyddas av patent utan det som framgår av patentets patentkrav. Av den anledningen är det oerhört viktigt att patentkraven är välformulerade så att de täcker in så mycket som möjligt av det som uppfinnaren har uppfunnit.

Svensk Patenttidning

Svensk Patenttidning är en tidning där kungörelser om patent och patentansökningar publiceras. De patent som publiceras i tidningen är sådana som gäller Sverige, inklusive europeiska patent. Tidningen finns både digitalt och i pappersformat. Du hittar den här på vår webbplats samt i vårt bibliotek.

Svensk Varumärkestidning

Här publiceras alla nyregistrerade varumärken samt ändringar och rättelser. Tidningen finns tillgänglig på vår webbplats.

Sökande

Den som lämnar in ansökan och äger rättigheten. Det behöver inte vara sanna person som faktiskt har formgivit eller uppfunnit det som ska skyddas. 

Särprägel

För att din design ska kunna skyddas måste den vara ny och ha särprägel. En design anses som särpräglad om helhetsintrycket skiljer sig från vad som tidigare är känt. Du kan inte skydda en design som är så enkel och banal att den bör vara tillgänglig för alla att använda. Det kan till exempel vara enkla geometriska former eller enkla rand- och rutmönster. Det är som regel inte tillräckligt att bara göra om en gammal design genom att exempelvis ändra färg på det eller använda ett nytt material. Designen måste vara resultatet av någon form av skapande verksamhet.

Särskiljningsförmåga, varumärke

Särskiljningsförmåga är en förutsättning för att vi ska kunna registrera ditt varumärke. Särskiljningsförmåga innebär att ditt varumärke ska uppfattas som ett kännetecken för ett visst kommersiellt ursprung - vanligen ett visst företag. Det är därför inte möjligt att få ensamrätt till ord som beskriver dina varor/tjänster eller dess egenskaper. Alla som säljer kaffe måste till exempel ha möjlighet att använda ord som mörkrostat och bryggmalet i sin marknadsföring. Ett varumärke som däremot bara antyder vilka varor/tjänster som tillhandahålls kan möjligen anses ha särskiljningsförmåga. Undantag finns.

T

Teknikens ståndpunkt

All hittills känd teknik inom det aktuella teknikområdet. Vid patentbarhetsbedömningar utgår man från teknikens ståndpunkt för att kunna avgöra om uppfinningen motsvarar kraven om nyhet och uppfinningshöjd.

Teknisk effekt

Teknisk effekt innebär att uppfinningen ska fungera och att den ska lösa ett problem på ett tekniskt sätt. Effekten behöver däremot inte vara ny eller bättre än hos tidigare lösningar.

Teknisk karaktär

Teknisk karaktär betyder att uppfinningen ska innebära ett lagbundet utnyttjande av naturens materia och energi. Den ska avse något påtagligt, som en produkt eller en process, och exempelvis inte bara en teori.

TF

Se Tryckfrihetsförordningen.

Tilläggsskydd

Patent som gäller läkemedel och växtskyddsmedel kan få en förlängd skyddstid med fem år. Detta skydd kallas för tilläggsskydd och finns för att kompensera patenthavaren för den långa tid som förflutit mellan patentets ansökningsdag och den dag produkten godkänns för att säljas till konsumenter.

™ Varumärke

™ används för att visa omvärlden att till exempel ett visst ord eller en viss figur används som kännetecken för en viss näringsidkare. Användning av ™ saknar dock rättslig betydelse i Sverige.

Tryckt skrift

En tidning eller liknande måste vara en tryckt skrift för att kunna ses som en periodisk skrift. En tryckt skrift måste vara utgiven. Brott som begås genom tryckta skrifter måste finnas uppräknade i tryckfrihetsförordningen för att någon ska kunna ställas till svars för dem. Det är straffbart att i en tryckt skrift begå bland annat följande gärningar: Förtal, hets mot folkgrupp och förolämpning.

Tryckfrihetsbrott

Ansvaret för det som skrivs i en periodisk skrift med utgivningsbevis vilar på den till PRV anmälda utgivaren. De brott som finns uppräknade i tryckfrihetsförordningen är de enda som den ansvariga utgivaren kan begå genom innehållet i tidningen. Det är straffbart att i en tryckt skrift begå bland annat följande gärningar: Förtal, hets mot folkgrupp och förolämpning.

Tryckfrihetsförordningen

En av Sveriges fyra grundlagar är tryckfrihetsförordningen (TF). Där finns bland annat regler om utgivningsbevis för periodiska skrifter. Yttranden som du gör i en periodisk skrift med utgivningsbevis omfattas inte av bestämmelserna i brottsbalken, utan det finns särskilda regler för att det ska vara lättare att fritt våga uttrycka sina åsikter. Författaren behöver inte själv ansvara för det som han/hon har skrivit, utan det finns en ansvarig utgivare som får stå till svars för det som skrivs i tidningen. Grundlagen gäller främst skrifter som framställts genom tryckpress. Men även andra skrifter, som mångfaldigats genom fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande och som har utgivningsbevis, är skyddade av lagen. Detsamma gäller om en skrift, som mångfaldigats genom fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande, har en beteckning som visar att den är mångfaldigad, vem som har mångfaldigat den samt ort och år för mångfaldigandet. Även bilder kan räknas som skrifter.

A-E	F-J	K-O	P-R	S-T	U-Ö