Historik om patent

Patentväsendets historia går långt tillbaka i tiden.

Som världen äldsta patentlag betraktar man den statut som fanns i Venedig. Redan år 1474 gav denna stadens hantverkare 10 års ensamrätt för varje ny och sinnrik anordning som inte tidigare tillverkats inom Venedig.

I bland annat England införde man under 1600-talet liknande monopolrättigheter. De hade i allmänhet formen av privilegier, där det inte bara var uppfinnaren som fick ensamrätt att utnyttja sin uppfinning. Lika ofta belönade staten andra personer genom att ge dem monopol på tillverkning och försäljning av vissa produkter.

Under 1700-talet och upplysningstiden bekämpade man privilegiesystemet och skråväsendet och framhävde att varje uppfinning var upphovsmannens personliga egendom. Lagen borde garantera uppfinnaren full nyttjanderätt... De amerikanska och franska patentlagarna från 1790 och 1791 byggde på denna princip.

Under 1800-talet följde andra länder, bland dem Sverige, efter. Det hängde samman med den industriella utvecklingen. Mot slutet av 1800-talet hade de flesta industriländerna infört ett patentsystem. Ordet patent som skydd för en uppfinning dök upp först år 1834.

Patentansökningar i Sverige

Immaterialrätt har förekommit i svensk lagstiftning sedan 1800-talet men antalet patentansökningar var inte många, mellan åren 1835-1844 beviljades 46 patent. Patentfrågorna behandlades till en början av Kommerskollegium, men när det första svenska patentverket, Kongliga Patentbyrån, inrättades år 1885, lämnades ansvarsområdet över till dem.

Även om ökningen av patentansökningar har varit stadig från förra sekelskiftets början följer antalet ansökningar konjunktursvängningarna i den svenska ekonomin. Under 2000-talet har de nationella patentansökningarna hos PRV sjunkit till en relativt stabil nivå strax under 3 000 per år. År 2000 var antalet inkomna nationella patentansökningar cirka 4 900, medan det till exempel år 2008 kom in cirka 2 900 stycken. Nedgången kom under en god konjunktur och berodde på den ökade internationaliseringen. Allt fler svenska patentsökare vänder sig till utländska patentverk som exempelvis till United States Patent and Trademark Office (USPTO) eller till Europeiska Patentverket (EPO).