DSM står för Digital Single Market. På svenska kallas direktivet för upphovsrätten på den digitala inre marknaden.

Nej, det nya upphovsrättsdirektivet ska gälla i hela Europa, men varje land måste anpassa sin nationella lagstiftning efter direktivet.

1 januari 2023.

Direktivet skapar nya bestämmelser och kompletterar befintliga upphovsrättsregler som harmoniserar upphovsrätten inom EU. Syftet är att skapa balans mellan upphovspersoner och andra parter på marknaden.

Direktivet innehåller flera olika bestämmelser gällande bland annat:

1. nya inskränkningar i upphovsrätten som tar sikte på:
- undervisning
- text- och datautvinning
- bevarande av kulturarvsinstitutionernas samlingar

2. undantag från fotografers rätt till fotografier i syfte att underlätta spridningen av bildkonstverk som inte längre skyddas av upphovsrätten

3. en ny avtalslicens. Den ska göra det lättare för kulturarvsinstitutioner att digitalisera och tillgängliggöra verk från deras samlingar som inte finns i handeln.

4. informationsplikt för de organisationer som ingår avtal med avtalslicensverkan.

5. en ny närstående rättighet för publicister och mediebolag till presspublikationer som sprids online av vissa typer av informationsplattformar och olika nyhetsaggregatorer på nätet. (artikel 15)

6. upphovsrättsligt ansvar för stora leverantörer av onlinetjänster, för det innehåll deras användare laddar upp (det s.k. plattformsansvaret) (Artikel 17)

7. rätt till skälig ersättning för konstnärer och fotografer när de överlåter sina rättigheter (bland annat en s.k. bestsellerregeln)

8. rätt till viss information för upphovsmän (konstnärer och fotografer) om hur deras verk och prestationer används. Syftet är att enklare kunna förhandla om avtalsvillkor och ersättning.

Termen text- och datautvinning förkortas ofta TDM efter det engelska begreppet text and data mining. Det är en teknik för datadriven analys för att genomsöka stora mängder data. Det kan till exempel handla om texter, bilder och andra verk som kan skyddas av upphovsrätt.

Bestämmelserna om text- och datautvinning gäller såväl för var och en som för forskningsändamål. De omfattar alla kategorier av verk och alla närstående rättigheter som skyddas inom EU, med undantag för datorprogram.

TDM-undantaget gäller båda kommersiella och icke-kommersiella forskningsorganisationer och kulturarvsinstitutioner, för forskningsändamål.

Bestämmelserna finns i upphovsrättslagen i 15a §, 15b § och 15c §.

Lärare och elever ska få rätt att under vissa förutsättningar använda upphovsrättsligt skyddat material inom undervisningen. Den ska ge lärare och elever rätt att i illustrativt syfte återge verk i samband med undervisning.

Rättigheten gäller dels i klassrummet, dels i en säker elektronisk miljö som endast är åtkomlig för elever och lärare. Det senare syftar på digitala hjälpmedel som elektroniska skrivtavlor och program som används när undervisningen sker på distans. Det kan också handla om läromedel som kompletterar en viss kurs.

.

Användning i illustrativt syfte bör enligt direktivet omfatta användning för att stödja, berika eller komplettera undervisningen.

I de flesta fall innebär det att verket bör användas på ett sätt som inte ersätter inköp av undervisningsmaterial.

Nej, regeln gäller endast digital användning av verken.

Obs! Rättigheten gäller inte om det finns lämpliga avtalslicenser som ger motsvarande rätt till användning, och som är lättillgängliga på marknaden. Läs mer om avtalslicensen här https://www.bonuscopyright.se/

Skolverket har också mycket information om upphovsrätt i skolan:

• https://www.skolverket.se/
• Kontakta oss - Skolverket

Bestämmelserna finns i upphovsrättslagen i 13 §

Syftet är att skapa förutsättningar för bevarande av kulturarvet i ljuset av den digitala utvecklingen.

Det ska bli lättare att bevara verket eller prestationen och i den utsträckning det är nödvändigt för ändamålet.

Enligt direktivet har:

• Bibliotek och museer som är tillgängliga för allmänheten,
• arkiv
• film- eller ljudarvsinstitutioner

rätt att framställa exemplar av verk som finns permanent i deras samlingar. Rättigheten gäller oavsett form eller medium.

Då bör de tillåtas ta hjälp av en utomstående för att framställa exemplaren. Den utomstående ska kunna agera å deras vägnar och under deras ansvar.

Bestämmelserna finns i upphovsrättslagen i 16 §

Det kommer en ny avtalslicens som gör det möjligt för kulturarvsinstitutioner att göra upphovsrättsligt skyddade verk i deras samlingar tillgängliga. Detta gäller när verket inte finns tillgängligt via traditionella kommersiella kanaler. Det gäller även verk som skyddas av närstående rättigheter till upphovsrätten.

Syftet är att underlätta bland annat arkivs och biblioteks digitalisering och tillhandahållande av sådana verk. De verk som bestämmelserna gäller ska ingå i kulturarvsinstitutionens egna samlingar.

Licensen ingås av en organisation som är representativ för rättsinnehavare för den sorts verk och de rättigheter som avses.

Ja, rättsinnehavare får när som helst utesluta sina verk från licensiering.

Verken får endast tillgängliggöras i icke-kommersiellt syfte på icke-kommersiella webbplatser.

Inskränkningen ska bara gälla i två fall:

1. om det inte finns möjlighet att licensiera användningen med stöd av den nya avtalslicensen,
2. om upphovspersonen inte har meddelat förbud mot utnyttjandet.

Databas över verk som inte finns i handeln, ”out-of commerce works”.

Det finns en databas som gör informationen om den användning som sker med stöd av den särskilda avtalslicensen tillgänglig. I databasen finns också information om användning kopplad till den underliggande inskränkningen.

• Informationen i databasen kommer från kulturarvsinstitutioner och kollektiva förvaltningsorganisationer och finns tillgänglig på en offentlig EU-gemensam webbportal.
• Informationen ska vara tillgänglig på webbportalen i minst 6 månader före det att verket görs tillgängligt för allmänheten.
• Webbportalen förvaltas av EUIPO.

Mer information om databasen finns via länken Out-Of-Commerce Works Portal.

Bestämmelserna finns i upphovsrättslagen 16e § och 42i §- 42j § vad gäller avtalslicenser i dessa fall.

Den som har framställt en fotografisk bild har uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden. Detsamma gäller rätten att göra den tillgänglig för allmänheten.

Rätten gäller oavsett om bilden används i ursprungligt eller ändrat skick och oavsett vilken teknik som utnyttjas. Rätten gäller till dess femtio år har förflutit efter det år då bilden framställdes. Rätten gäller däremot inte om det huvudsakliga motivet för bilden utgörs av ett konstverk för vilket upphovsrätt inte längre gäller.

Tidigare var alla fotografiska bilder skyddade i femtio år efter att de togs. Skyddet gällde även bilder där motivet är ett bildkonstverk som är så gammalt att det inte är skyddat. Dessutom gällde det även om motivet inte var ett upphovsrättsligt skyddat verk. Den nya regeln undantar sådana bilder från ensamrätten.

Ett exempel är när en tavla som målades för flera hundra år sedan avbildas och görs tillgänglig på internet. Då kan bilden spridas vidare utan att du kan hävda någon ideell eller ekonomisk rättighet.

Det beror på. Om du bearbetar bilden så att den blir din egen intellektuella skapelse kan du få en egen upphovsrätt till den. Då krävs det att bilden är ett resultat av dina fria och kreativa val. Ensamrätten gäller som för alla andra typer av upphovsrättsligt skyddade verk i sjuttio år efter upphovspersonens död.

Bestämmelserna finns i upphovsrättslagen i 49a§

Artikel 15 introducerar en ny närstående rättighet för publicister och mediebolag. Den gäller för presspublikationer som sprids online av vissa typer av informationsplattformar och olika nyhetsaggregatorer på nätet.

Rättigheten innebär att publicisterna och mediebolagen lättare ska kunna ingå avtal om återpublicering. De ska också kunna kräva en lämplig ersättning när spridning av presspublikationer sker på andra informationsplattformar. Det är alltså inte fråga om en skatt eller avgift. Bestämmelsen ska underlätta för utgivarna och de som återanvänder deras material att ingå avtal om ersättning för nyttjandet.

Skyddstiden är mycket kort. Ensamrätten gäller under två år från och med den 1 januari året efter att presspublikationen publicerades.

Oavsett om det journalistiska innehållet är ett upphovsrättsligt verk eller inte så har utgivaren en ensamrätt till innehållet som den publicerat. Det kan liknas vid ett investeringsskydd.

Observera: Den nya rättigheten för utgivare av presspublikationer ska inte påverka informations- och yttrandefriheten. Allmänhetens personliga och icke-kommersiella nyttjande påverkas inte. Rätten till hyperlänkningsåtgärder eller användning av mycket korta utdrag ur en presspublikation påverkas inte heller.

Du får exempelvis länka till en tidnings nyhetssida så länge du inte bryter en betalvägg.

Citaträtten i 22 § upphovsrättslagen är också densamma som tidigare.

Upphovspersoner som får verk publicerade i en presspublikation har rätt att få ersättning. Ersättningen ska motsvara en lämplig andel av de pengar som tjänsteleverantören betalar till utgivaren.

Upphovspersonens rätt till ersättning ska vara föremål för kollektiv förvaltning genom avtalslicens.

I direktivet anges att definitionen endast bör omfatta journalistiska publikationer som ges ut i alla typer av medier, även pappersmedier. De presspublikationer som avses är alltså exempelvis dags-, vecko- och månadstidningar samt nyhetswebbplatser.

Enligt direktivet bör skyddet till exempel inte gälla:

"bloggar som publicerar information i samband med verksamhet där ingen tjänsteleverantör såsom en nyhetsutgivare, är initiativtagare eller har redaktionellt ansvar respektive kontroll över verksamheten."

Bestämmelserna finns i upphovsrättslagen i 48b§ - 48d§ och 42h§ vad gäller avtalslicenser i dessa fall.

Artikel 17 innebär att även onlineplattformarna anses ansvariga när någon laddar upp ett upphovsrättsligt skyddat verk hos dem. Detta eftersom de då anses överföra verken till allmänheten.

Det innebär att tjänsteleverantören kan bli ansvarig om upphovsrättsligt skyddat material laddas upp av användare som saknar tillstånd för materialet. Exempel på upphovsrättsligt skyddat material är bilder, musik, texter, videoklipp med mera.

Tjänsteleverantörerna kan behöva teckna avtal med olika grupper av rättighetshavare. De kan också behöva ersätta dem för den användning som sker av användarna på plattformen.

Innehållsplattformarna kan välja att införa ett filter som förhindrar otillåten uppladdning av upphovsrättsligt skyddat material på plattformen.

I direktivet finns däremot inget krav på att filter måste införas och åtgärden får inte leda till en allmän övervakning.

Ansvaret gäller för de aktörer som i direktivet benämns:

”onlineleverantörer av delningstjänster för innehåll som spelar en viktig roll på innehållsmarknaden (online) genom att de konkurrerar med andra onlinetjänster för innehåll.”

Det finns alltså ett krav på såväl omsättning som antal användare av tjänsten, vilket definieras i direktivet.

Med det menas en leverantör av tjänster som ger tillgång till en stor mängd upphovsrättsskyddade verk eller andra skyddade prestationer. Dessa ska ha laddats upp av dess användare, och leverantören lagrar, ordnar och marknadsför dem i vinstsyfte. Typiskt sett avses de största plattformarna på sociala medier.

I direktivet nämns följande undantag:

• När enskilda användares uppladdning av skyddat material sker i syfte att citera, kritisera eller recensera. Till exempel genom memes, gifar, parodier, karikatyr eller pastisch.
• Ansvarslättnader för små, nya och icke-kommersiella plattformar. Där ingår plattformar som har varit är mindre än tre år eller har lägre omsättning än 10 miljoner euro årligen. Även plattformar med färre än 5 miljoner unika besökare varje månad ingår.

• Andra typer av tjänster som inte omfattas:

  · leverantörer av tjänster som onlineencyklopedier utan vinstsyfte,

  · fillagringsplatser för vetenskapligt och pedagogiskt material utan vinstsyfte,

  · plattformar för utveckling och delning av programvara med öppen källkod,

  · näthandelsplatser,

  · molntjänster för företag

  · molntjänster som ger användarna möjlighet att ladda upp innehåll för eget bruk.

• Bloggar, forum, dejtingsajter och andra plattformar som i huvudsak består av innehåll som användarna har skapat själva är också undantagna.

Nej. Både tjänsteleverantörer och privatpersoner som använder tjänsten kan bli ansvariga vid ett eventuellt upphovsrättsintrång.

En tjänsteleverantör ska ha rutiner för att hantera klagomål från användare när tillgången till innehåll som de laddat upp hindrats.

Den berörda rättighetsinnehavaren ska ges tillfälle att yttra sig över klagomålet och motivera sin begäran om att tillgången till innehållet ska hindras.

Ett beslut om att inte återställa tillgången till innehållet ska föregås av en manuell granskning.

Klagomål ska avgöras skyndsamt. PRV har en förteckning över personer som förklarat sig villiga att medla i tvister om tillämpningen av bestämmelserna.

Information om medlingslistan finns på vår webbsida nedan:

• https://www.prv.se/sv/upphovsratt/om-upphovsratt/forteckning-over-medlare-i-upphovsrattstvister/

Bestämmelserna finns i upphovsrättslagen i 52i§ - 52t§

Bestämmelserna omfattar avtal där en upphovsperson, utövande konstnär eller fotograf överlåter sin rätt till någon som ska använda den i förvärvsverksamhet. Bestämmelserna omfattar redan ingångna avtal där dessa utgångspunkter inte gäller.

Enligt kapitlets rubrik handlar bestämmelserna om följande punkter:

• Skälig ersättning i upphovsmäns och utövande konstnärers avtal för kommersiell användning.
• Säkerställandet av att upphovsmän och utövande konstnärer får rätt till lämplig och proportionerlig ersättning när de överlåter sina rättigheter.
• Rätten till information om hur prestationer används.
• Möjligheten att justera ersättningen i ett avtal om ersättningen senare visar sig vara oproportionerligt låg i den så kallade ”Bestsellerregeln”.
• Möjligheten att återkalla sina rättigheter om den som förvärvat rättigheterna inte utnyttjar dem.
• Genomförandet av alternativ tvistlösning.
• Begräsning i parternas möjligheter att i vissa avseenden fritt avtala om det som regleras i kapitlet.

Syftet med bestämmelserna är att skydda upphovsmännens och de utövande konstnärernas ställning när de överlåter sina rättigheter. Detta eftersom de då ofta är i en svagare förhandlingsposition.

Bestämmelserna finns i upphovsrättslagen i 27 §, 29 §, 29a § – 29e §, 30 §, 38 §, 42a §.