Forskare från KTH med professor Joydeep Dutta i spetsen har utvecklat en ny metod för att tillverka vätgas. Tekniken som utvecklats av honom och forskaren Esteban Toledo sedan 2020 bygger på elektrokemi och nanoteknologi och skapar helt nya förutsättningar för att producera grön vätgas effektivt och säkert, berättar medgrundaren och VD Rutvika Acharya på Caplyzer.

– Tunga industrier som stål och kemi i världen använder 100 miljoner ton vätgas varje år i sin produktion. 99% kommer från fossila bränslen. Det motsvarar 20 gånger hela Sveriges utsläpp av koldioxid.

Grön vätgas finns, men är 3–5 gånger dyrare att producera än fossil vätgas. Dagens teknik använder elektrolys för att dela upp vatten (H2O) i vätgas (H2) och syrgas (O2) med hjälp av el.

Dyr teknik hindrat utvecklingen

Idag produceras vätgas och syrgas samtidigt vid elektrolys och tillsammans är gaserna explosiva, därför krävs dyra membran för att säkerställa säkerheten. Utöver membranet används även dyra metaller som platina, iridium i elektroder vilket gör teknologin väldigt dyr. Det har hindrat uppskalning av grön vätgas, säger Rutvika.

– Caplyzer har tagit fram en helt ny typ av elektrolysör som producerar en gas i taget – antingen väte eller syre – vilket eliminerar risken för gasmixning och därmed explosion. Lösningen kräver inga dyra membran eller sällsynta metaller som platina, dessutom är den bättre på att hantera varierande elproduktion från sol- och vindkraft än tidigare teknik.

Just det senare öppnar på ett helt nytt sätt upp för lokalt producerad vätgas med hjälp av grön elproduktion.

– Vår teknik kommer antingen att användas av den industri som producerar den gas man behöver till exempel vid kemi- eller stålproduktion. Eller så kommer energibolag att producera vätgas vid gröna anläggningar för att lagra energi man producerat.

Vätgas ses av många som en viktig del i framtidens energimix just för industrin.

– Många industrier kräver mer energi än batterier kan skapa. Vätgas är det mest energitäta energislaget och kan användas för energilagring under lång tid, vilket inte batterier lämpar sig för.

Vill bidra till omställningen

Rutvika Acharya kommer ursprungligen från Indien, men växte upp nära stålverken i Sandviken och läste farkostteknik på KTH. Efter att ha arbetat utomlands med teknik och affärsutveckling ville hon göra skillnad.

Hon och Joydeep Dutta fann varandra då forskningen var säkrad i patent och företaget Caplyzer som just hade grundats 2022.

 – Det här var en chans att vara med och lösa ett globalt problem, säger hon.

Resan från labb till bolag

Forskningen bakom Caplyzer startade under pandemin. När resultaten började visa potential 2022, kontaktades RISE för en oberoende bedömning. Med grönt ljus därifrån bildades företaget.

– Vi la tid på att gå igenom publiceringar och patent världen över för att se om något liknande fanns. När vi inte kunde hitta det tog forskarna ett aktivt beslut att inte publicera något förrän patentansökan var inlämnad, säger Rutvika.

PRV användes som första instans och godkände patentet i Sverige. Ansökningar för Europa, USA och Indien är nu under handläggning – strategiskt valda marknader med hög efterfrågan och stort behov.

– Vi valde bort Kina på grund av att de ligger längst fram idag med den teknik som finns och att vi tror att vi kommer att lägga vår produktion i Europa och Indien.

Valde validering före expansion

Caplyzer valde att bygga en komplett minianläggning i labbmiljö istället för att direkt skala upp tekniken.

– Det gäller att visa att tekniken fungerar i verkliga system, inte bara som en isolerad komponent. Det är avgörande när man söker samarbeten och finansiering, säger Rutvika.

Idag är man tre heltidsanställda och två deltidsanställda i företaget. Förutom henne har man ingenjörer och en person inom finans. Bolaget har hittills drivits mestadels med bidrag från bland andra Vinnova, Energimyndigheten och Stockholm Material Hub, samt investering från KTH Ventures och änglar men står nu inför sin första stora externa investeringsrunda.

– Mitt råd är att försöka klara sig med bidrag så långt det är möjligt för att inte behöva ta in investerare i ett skede när ni fortfarande är lågt värderade och då blir av med en större del av företaget.

Caplyzer har redan sin första kundvalidering på plats med ett energibolag. Nästa steg blir att bygga en pilotanläggning i industriell skala.

– Vi är ett alternativ som gör det möjligt att verkligen ställa om. Vätgas har den energitäthet och lagringskapacitet som krävs för framtidens behov.

Tips från Rutvika Acharya

• Skydda först, publicera sen. Publicera inte forskningsresultat förrän ni säkrat patent – annars kan det bli omöjligt att skydda er teknik.
• Tänk system – inte bara komponent. Validera tekniken i ett realistiskt sammanhang tidigt. Det ökar trovärdigheten inför investerare och partners.
• Tag hjälp av innovationskontor. De kan hjälpa dig veta när det är dags att grunda företaget så att du inte forskar för länge.
• Patentstrategi med sikte på marknaden. Välj patentländer utifrån var efterfrågan finns och överväg licensiering till länder där ni själva inte vill starta produktion.
• Sätt det på pränt. Om ni för diskussioner med potentiella kunder, försök få till det i skrift. Det skapar trovärdighet hos investerare och andra kunder.

Intervjun gjordes 2025. Foto: Caplyzer.