En övervägande andel av de trälim som används idag världen över tillverkas av fossila råvaror och innehåller det cancerogena ämnet formaldehyd. Det är en av anledningarna till att EU håller på att förbjuda produkterna. Det brådskar därför att hitta fungerande alternativ, något som KTH-forskaren Linda Fogelström tillsammans med professor Eva Malmström och deras forskargrupp nu lyckats göra.

– Trä är ett komplext material och att studera hur bindningar bildas på molekylnivå är svårt. Bara att i mikroskop skilja på vad som är lim och trä, när limmet är gjort av trä… Men den djupa förståelsen är viktig för oss eftersom den är nyckeln till att kunna styra och optimera egenskaper i färdiga limprodukter.

Grundforskning bakom uppfinningen

Femton års forskning ligger bakom uppfinningen av ett helt nytt biobaserat, fossilfritt och giftfritt trälim som görs av hemicellulosa – det naturliga ämne som i trä fungerar som ett lim mellan fibrerna.

Resan började i grundforskning kring hemicellulosa och dess möjligheter. Arbetet har gjorts möjligt bland annat genom stöd från Vinnova och Wallenberg Wood Science Center.

– För oss är detta en dröminnovation. Det handlar om att använda hela trädet på bästa sätt och skapa ett kretslopp där alla delar kommer till nytta, säger Linda Fogelström, polymerkemist på KTH.

Metoden kan konkurrera med olja

En viktig detalj att lösa när man använder sidoströmmar från naturliga råvaror är variationen som uppkommer på grund av odlingsförhållanden och klimat.

– En stor fördel med vår teknik är att du kan utvinna hemicellulosa från en rad olika restprodukter, inte bara massaindustrin, utan även från spannmål utan att konkurrera med matproduktion. Till och med havsalger. Eftersom vår teknik är så förlåtande mot variation kan den på allvar konkurrera med olja som har fördelen att vara exakt samma varje gång.

Tillsammans med forskarna och entreprenörerna Eva Malmström, Tahani Kaldéus och Tijana Todorovic har de patenterat tekniken och registrerat 2019 varumärket Ecohesives.

– Att vi registrerade varumärket handlade både om att vi ville samla våra ansträngningar under ett namn och för att skapa en plattform för framtida kommersialisering, förklarar Linda Fogelström.

Väntat med att starta bolag

Samtidigt påbörjades patentarbetet i samarbete med KTH Innovation. Med noggrann planering såg de till att forskningspublikationer inte skulle störa möjligheterna till patentskydd. Resultatet blev ett beviljat patent i både Europa och USA, där själva formuleringen av limmet skyddas.

– Det är avgörande att tänka igenom vad som ska skyddas med patent och vad som lämpar sig bättre som företagshemlighet. I vårt fall blev det en kombination, vilket ger oss flexibilitet och långsiktigt skydd.

Däremot har man medvetet väntat med att starta bolag, eftersom många bidrag och stöd finns att söka för just nystartade företag vilket gjort det förmånligt att vänta tills man kommit längre i processen.

Söker samarbetspartners

Idag står Ecohesives inför steget att gå från framgångsrika labbförsök till proof of concept och vidare mot industriell skala. De söker partners både bland råvaruleverantörer och slutanvändare – exempelvis möbeltillverkare som vill satsa på premiumprodukter med tydlig hållbarhetsprofil. Därför sökte man, och kom med på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademins IVA R2B-100-lista.

– Vi kan inte ersätta all spånskivetillverkning i världen direkt. Men vi söker företag som vill ligga i framkant när det gäller miljö och hållbarhet.

Ecohesives resa visar hur djup vetenskaplig kunskap, långsiktig forskningsfinansiering och medvetet arbete med immateriella rättigheter kan skapa innovationer som på allvar har potential att förändra en hel bransch.

Linda Fogelströms tips

• Skydda innan du publicerar. Prata med en innovationsrådgivare i god tid. Att tidigt kartlägga vad som kan patenteras och publiceras kan rädda framtida möjligheter.
• Välj skyddsstrategi. Tänk strategiskt kring vad som passar bäst att patentera och vad som kan hållas hemligt – särskilt i branscher där kommersialiseringen kan ta lång tid.
• Bygg rätt team. Innovation kräver ofta olika typer av kompetenser och personligheter. Forskarens nyfikenhet behöver kompletteras med entreprenörens driv och affärsutvecklarens nätverk.
• Använd stödsystemen. Universitetsbaserade innovationskontor kan erbjuda värdefull hjälp, från finansiering till affärsrådgivning.

Intervjun gjordes 2025.