David Fredman, driftansvarig på företaget Heartrunner sneglar på skärmen vid sidan om den han intervjuas från.

– Just nu har vi drygt 26 900 Stockholmare som laddat ner vår app Sms-livräddare, intygat att de har en utbildning i hjärt-lungräddning (HLR) och står redo att rycka ut. Målet är att de ska hinna fram och påbörja livräddning innan ambulansen kommer dit.

När någon ringer 112 och de larmar en ambulans om hjärtstopp larmar systemet Sms-livräddare de bästa kandidaterna i närområdet och skickar en karta över patientens position och eventuella hjärtstartare att hämta på vägen dit.

– I Stockholm tar det cirka 12 minuter i snitt för ambulansen att komma fram. Men det betyder att det går snabbare på vissa ställen och i skärgården där man måste vänta på ambulanshelikoptern, mycket längre. Chansen att överleva fördubblas, eller tredubblas om du får hjärt-lungräddning inom tre minuter. Därför räknas varje sekund.

Idé föddes på buss

Att metoden med frivilliga fungerar finns det forskning på – nämligen den som David Fredman var med och initierade redan 2010 tillsammans med bland andra Mårten Rosenqvist och Leif Svensson överläkare på hjärtkliniken vid Södersjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet. Forskningsprojektet blev upprinnelsen till företaget.

– Leif brukar berätta hur han satt på bussen på väg till jobbet när de blev stående vid en hållplats. Han förstod inte varför. När de lämnade busshållplatsen såg han ambulanspersonalen arbeta med ett hjärtstopp. Hade han vetat, hade han kunnat hjälpa till. Där föddes idén.

Första testen skedde på Södermalm med hjälp av en helt annan teknisk plattform där larm skedde via triangulering och larm skickades som sms. Sedan 2015 har man en annan teknisk lösning för smartphones. Idag har Heartrunner 6 personer anställda på hel- och deltid. Tjänsten används i 10 av Sveriges 21 regioner och hela Danmark med sammanlagt över 200 000 frivilliga livräddare anslutna.

Vem äger produkten

En nyligen presenterad internationell studie där Karolinska Institutet är inblandad visar att livräddarsystem av den här typen med frivilliga ökar överlevnaden med 28%.

De har två varumärken registrerade ”Heartrunner” och ”Sms-livräddare”. Under resans gång har de lärt sig en del om vikten av att tänka över immateriella tillgångar.

– Som forskare var vi duktiga på och vana att skydda vår forskningsdata. Men i vårt forskningsprojekt skrev vi aldrig tydligt ut med vår tekniska leverantör vem som ägde produkten som blev resultatet av projektet. Det som pengarna låg i. Idag är vi bättre på det.

Hjälp av universitetet

Heartrunner har bland annat fått hjälp med det av Karolinska Institutet Innovations AB. De hjälpte dem starta aktiebolaget som äger systemet i Sverige och internationellt och de har stöttat genom en inkubator för affärsutveckling och är också delägare i bolaget idag.

– Många forskare är altruister och vill göra gott. Det är toppen. Men jag tror inte på att ge bort alla våra idéer, då tar ju någon annan dem. Ta kontakt tidigt med innovationsstödet på ditt lärosäte. Så slipper du göra misstag och gå bort dig i argumentation där det kan vara svårt att skilja på vem som ska äga vad.

David Fredmans tips:

• Som forskare, ta hjälp tidigt av ditt innovationsstöd på lärosätet.
• Registrera URL:er, varumärken och design tidigt, även om det känns nästan onödigt. Det kan du ha stor nytta av längre fram.
• Skriv tydliga avtal från början med samarbetspartners om vem som äger resultatet, inte bara forskningsresultaten.

 

Intervjun gjordes 2021. Foto: Erik Fundell, Mohamed Hassan 

Testa ditt företag

I testet får du hjälp att hitta dina immateriella tillgångar:

Testa ditt företag

PRV-skolan online för dig som vill veta mer

Vad behövs för att jag ska få ett varumärkes- eller designskydd? Vad innebär det att ha ett patent? Och vad krävs för att något ska ha upphovsrätt? I PRV-skolan får du kunskap om immateriella tillgångar och rättigheter, tillsammans med intressanta exempel från verkligheten

Till PRV-skolan online