Frågor och svar om upphovsrättsdirektivet

Den 15 april 2019 röstade EU:s ministerråd igenom det europeiska upphovsrättsdirektivet. Därmed måste medlemsländerna lägga in direktivets bestämmelser i nationell lagstiftning.

Har de nya bestämmelserna redan börjat gälla?

Nej. Nu ska direktivets bestämmelser först läggas in i vår svenska lagstiftning på det sätt som riksdagen beslutar om. Eftersom det handlar om ett direktiv och inte en förordning finns det också visst utrymme för medlemsländerna att hitta egna lösningar i sin lagstiftning för flera av bestämmelserna i direktivet. Efter ministerrådets beslut påbörjas nu den svenska utformningen av direktivet till svensk lag. Den nya lagstiftningen ska börja gälla i medlemsländerna senast den 15 april 2021.

Vilka artiklar i direktivet har debatterats mest?

Det är främst artikel 15 som handlar om en ny rätt för publicister och mediebolag att få ersättning när deras presspublikationer sprids av vissa typer av informationsplattformar på nätet. Sedan har även artikel 17 debatterats. Artikel 17 handlar om att ansvaret för upphovsrättsligt skyddat material online läggs på de innehållsplattformar där användarna laddar upp sådant material, till exempel sociala medier. 

Vad innebär artikel 15 (tidigare 11)?

Artikel 15 innebär en ny (närstående) rättighet för publicister och mediebolag till presspublikationer som sprids online av vissa typer av informationsplattformar på nätet, exempelvis Google.

Rättigheten innebär att publicisterna och mediebolagen kan kräva ersättning när spridning av presspublikationer sker på sådana informationsplattformar. Rättigheten föreslås gälla under två år från och med 1 januari året efter presspublikationen publicerades.

Rättigheten har felaktigt kallats för ”länkskatt”. Den ersättning som föreslås går till rättighetshavarna och inte till staten eller EU. I direktivtexten görs det undantag för hyperlänkar som leder till presspublikationer.

Liknande rättighetsmodell har testats i både Spanien och Tyskland men ännu inte fått något större genomslag för mediebolagen.

Kommer artikel 15 att gälla för alla typer av informationsplattformar och all användning av presspublikationer på nätet?

Nej. I artikel 15 står det att följande aktörer och användningar ska undantas:

  • Privat eller ej kommersiell användning av presspublikation som sker av enskilda användare.  
  • Hyperlänkning som sker till presspublikation.
  • Spridning av enstaka ord eller väldigt korta utdrag från en presspublikation. (Vad ”väldigt korta” innebär i praktiken kommer troligtvis att fastställas i praxis av EU-domstolen.)

Vad innebär artikel 17 (tidigare 13)?

Artikel 17 innebär att det är innehållsplattformarna som blir ansvariga för att upphovsrättsligt skyddat material som bilder, musik, texter, videoklipp med mera laddas upp av användare som saknar rättigheter till materialet. Ansvaret kan i praktiken exempelvis innebära att innehållsplattformen tecknar avtal med olika grupper av rättighetshavare och ersätter dem för den användning som sker av användarna på plattformen. Ett annat exempel på åtgärd kan vara att innehållsplattformen väljer att införa ett filter som förhindrar otillåten uppladdning av upphovsrättsligt skyddat material på plattformen. I direktivet finns däremot inget krav på att filter måste införas.

Den kritik som har riktats mot artikel 17 handlar om att det finns oro för att yttrandefriheten på nätet ska begränsas för användarna, genom att innehållsplattformarna eventuellt inför filter, till exempel i sociala mediekanaler som YouTube, Facebook och Instagram.

Artikeln har i debatten bland annat kallats för ”plattformsansvaret”, ”filterkravet” eller ”plattformsfiltret”.

Kommer artikel 17 gälla för alla typer av innehållsplattformar och allt slags material?

Nej. I direktivets text nämns följande undantag:

  • När enskilda användares uppladdning av skyddat material sker i syfte att citera, kritisera eller recensera. Exempelvis genom memes, gifar, parodier, karikatyr eller pastisch. Dessa tillfällen är redan idag undantaget från upphovsrätten.
  • Ansvarslättnader för små, nya och ej kommersiella plattformar (plattformar som har varit i funktion kortare tid än tre år, har lägre omsättning än 10 miljoner euro årligen eller lägre än 5 miljoner unika besökare varje månad.)

Varför kallas Upphovsrättsdirektivet ibland för DSM-direktivet?

Det europeiska namnet på direktivet är egentligen Digital Single Market-direktivet, det vill säga DSM-direktivet. Det handlar om fortsatt harmonisering av de olika medlemsländernas upphovsrättslagar och hur upphovsrätten ska fungera på den digitala inre marknaden.