Nicorette – svenskt patent blev varumärke
Nicorette är idag världsledande på rökavvänjningstuggummi. Ett svenskt patent som sedan resulterade i ett världsomspännande starkt varumärke som arbetar strategiskt med alla IP aspekter inklusive patent, varumärkes- och designskydd för sin affär.
En av världens vanligaste rökavvänjningsprodukter – nikotintuggummit – är en svensk uppfinning. 1975 fick civilingenjören och kemisten Ove Fernö (1916-2007) patent på ett tuggummi som innehöll tobaksalkaloid. En ordlek med ”nikotin på rätta sättet” och ”cigarett” blev registrerade varumärket Nicorette. Idag marknadsledare i över 50 länder världen över.
Även om varumärket idag ägs av amerikanska Johnson & Johnson finns tillverkning och utvecklingsavdelningen i Helsingborg. Där arbetar Marie Tenning tätt tillsammans med kollegor och konsulter världen över för att sköta all typ av immaterialrättsjuridik kopplat till rökavvänjningsprodukterna. Man har mer än trehundra registrerade varumärken världen över som man vårdar.
– Många andra produkter har olika namn, men just Nicorette heter faktiskt så jorden runt. Ordet, vår logotyp och vårt logotyp-spinnaker-segel är registrerade varumärken, berättar Marie Tenning, director of patent law på Johnson & Johnson i Helsingborg.
Argument för patent
Hon ingår i den grupp som ansvarar för att ta fram nya produkter till de olika marknaderna, inklusive övervaka vad som händer i de olika regionerna.
– Från det ursprungliga patentet arbetar vi ständigt med forskning och utveckling. Vi har idag patent på tuggummi, tabletter, inhalationsspray, munspray och en barnsäker förpackning bland annat. När det gäller processer växlar vi mellan att använda oss av patent och att behålla det som företagshemlighet. I vissa fall är företagshemlighet bättre för att undvika att konkurrenter får reda på hur processen ser ut.
Oftast först in på marknad
Rökavvänjningsprodukterna räknas som läkemedel och kräver därför omfattande studier och godkännande från lokala myndigheter. Därför är patenten viktiga för Johnson & Johnson i varje fall initialt på en marknad, förklarar Marie Tenning.
– Vi är alltid först in på en marknad och drar det tunga lasset. I takt med att produkterna blir mer välkända blir varumärket allt viktigare. Allt eftersom patenten blir äldre utvärderar vi om kostnaden för att behålla dem är motiverade eller om pengarna används bättre för att utveckla nya produkter.
– Det är hela tiden en avvägning. Vanliga konsumentprodukter som inte har de utvecklingskostnader vi har, kan man kanske släppa redan efter 5–6 år på en marknad.
Designskydd ser hon som ett bra komplement till patent som är lätt att förstå internt och är ett skydd som ofta underskattas. Man har bland annat designskydd på en inhalator.
Tips från Marie Tenning:
- Fokusera på patent på produkt framför process. Du behöver inte alltid skydda allt mellan himmel och jord, även om din konsult tycker det…
- Var selektiv i vilka länder du söker patent i. Var är konkurrenterna, var ska du tillverka? Där behöver du skydd, inte nödvändigtvis annars.
- Registrera ditt varumärke. Räkna inte med att det blir inarbetat och förlita dig på det.
- Ta hjälp av en konsult och skriv överlåtelsehandlingar så att det är tydligt att företaget äger uppfinningar som anställda gör.
Läs mer om Ove Fernö och patentet.
Intervjun gjordes 2022. Foto: Johan Bävman.
Testa ditt företag
I testet får du hjälp att hitta dina immateriella tillgångar:
PRV-skolan online för dig som vill veta mer
Vad behövs för att jag ska få ett varumärkes- eller designskydd? Vad innebär det att ha ett patent? Och vad krävs för att något ska ha upphovsrätt? I PRV-skolan får du kunskap om immateriella tillgångar och rättigheter, tillsammans med intressanta exempel från verkligheten.