Logotype som symboliserar women in ip.

Immaterialrättsdagen 2023

Varje år uppmärksammas World Intellectual Property Day världen över. Det är FN-organet för immaterialrätt, WIPO, som står bakom detta. Över hela världen uppmärksammas WIPO:s internationella tema, Women in IP. I år fokuserar PRV på hur vi kan identifiera den enorma potential som finns om vi på ett bättre sätt skulle kunna stötta fler kvinnor i sin idéutveckling och sitt företagande.

Webinar: Innovation; en genusfråga?

Kvinnor inom innovation

Sverige är världens tredje mest innovativa land (enligt FN:s immaterialrättsorganisation WIPO:s mätning Global Innovation Index 2022). Och samtidigt ett av världens mest jämställda länder.

Innovation driver tillväxt, och företag som tar tillvara och utvecklar sina immateriella tillgångar har goda förutsättningar att växa. Svensk innovationskraft ger oss möjligheter att möta utmaningar, framför allt när det gäller miljö-, klimat-, hälsa och hållbarhet samt det säkerhetspolitiska läget i världen. Innovation och teknikutveckling är nyckeln för att lösa kriserna, samt skapa nya produkter och tjänster som kan påverka lokalt och globalt, och skapa fler jobb i Sverige. Men allt detta har sker utan tillräckligt många kvinnliga bidrag.

När EPO, Europeiska patentverket, 2022 lanserade en rapport om kvinnors deltagande i innovation hamnade Sverige på plats 24 av 34 undersökta länder i Europa. Andelen kvinnor som ligger bakom patent i Sverige är oroande låg.

Visserligen har Sverige sedan 2017 gjort den näst bästa förbättringen i världen vad gäller internationella ansökningar via PCT från minst en kvinnlig uppfinnare, men enbart 16 procent av patentansökningarna (svenska sökanden till PRV) har minst en kvinnlig uppfinnare, vilket är lägre än i de flesta europeiska länder.

Andelen nationella designansökningar med åtminstone en kvinnlig formgivare är 29 procent. Samtidigt är endast en fjärdedel av Sveriges företagare är idag kvinnor.

90 procent av det som exporteras utanför EU är immaterialrättsintensivt. Då är det naturligtvis inte alls bra om nästan halva befolkningen inte är engagerade i att bygga konkurrenskraftiga innovationer.

Andelen nyutexaminerade kvinnliga civilingenjörer 1978 var 8 procent, medan 2019 hade den siffran stigit till 35 procent. Det är tydligt att kvinnor i allt högre andel ingår i teknisk utveckling. Men det återspeglas inte i immaterialrättsstatistiken. Bristen på jämställdhet i innovativa miljöer leder till lägre tillväxt och sämre möjligheter för kvinnor att lyckas med sitt företagande. Och det går inte att låta bli att tänka på hur Sveriges ranking bland världens innovativaste länder skulle påverkas om potentialen hos kvinnliga civilingenjörer, företagare, innovatörer och idéutvecklare tillvaratogs.

Innovationsstödssystemet behöver identifiera den enorma potential, för samhällsomställning och innovationskraft, som finns om vi på ett bättre skulle kunna stötta fler kvinnor i sin idéutveckling och sitt företagande, vilket i sin tur är en framgångsfaktor och en viktig del i Sveriges framtida tillväxt och konkurrenskraft.

Exempel på case med kvinnliga innovatörer

Uppdaterad 2023-11-29