Lagar och direktiv för upphovsrätt

Direktivet trädde i kraft den 1 januari 2023. Vi kommer att publicera frågor och svar gällande direktivet här under kommande veckor i mars månad.

Det är främst artikel 15 och 17 som har debatterats mest. Artikel 15 handlar om en ny rätt för publicister och mediebolag att få ersättning när deras presspublikationer sprids av vissa typer av informationsplattformar på nätet. Artikel 17 handlar om att ansvaret för upphovsrättsligt skyddat material på olika onlineplattformar som användarna har laddat, till exempel sociala medier. 

Artikel 15 innebär en ny (närstående) rättighet för publicister och mediebolag till presspublikationer som sprids online av vissa typer av informationsplattformar på nätet, exempelvis Google.

Rättigheten innebär att publicisterna och mediebolagen kan kräva ersättning när spridning av presspublikationer sker på sådana informationsplattformar. Rättigheten föreslås gälla under två år från och med 1 januari året efter presspublikationen publicerades.

Rättigheten har felaktigt kallats för ”länkskatt”. Den ersättning som föreslås är tänkt att gå till rättighetshavarna och inte till staten eller EU. I direktivtexten görs det undantag för hyperlänkar som leder till presspublikationer.

Nej. I artikel 15 står det att följande aktörer och användningar ska undantas:

• Privat eller icke-kommersiell användning av presspublikation som sker av enskilda användare.  
• Hyperlänkning som sker till presspublikation.
• Spridning av enstaka ord eller väldigt korta utdrag från en presspublikation. (Vad ”väldigt korta” innebär i praktiken kommer troligtvis att fastställas i praxis av EU-domstolen.)

Artikel 17 innebär att det är onlineplattformar som Facebook, Instagram, YouTube, Snapchat med flera som blir ansvariga för att upphovsrättsligt skyddat material som bilder, musik, texter, videoklipp med mera laddas upp av användare som saknar tillstånd för materialet. Ansvaret kan i praktiken innebära att onlineplattformen behöver teckna avtal med olika grupper av rättighetshavare och ersätta dem för den användning som sker av användarna på plattformen. Ett annat exempel på åtgärd kan vara att innehållsplattformen väljer att införa ett filter som förhindrar otillåten uppladdning av upphovsrättsligt skyddat material på plattformen. I direktivet finns däremot inget krav på att filter måste införas.

Den kritik som har riktats mot artikel 17 handlar om att det finns oro för att yttrandefriheten på nätet ska begränsas för användarna, genom att onlineplattformarna väljer att införa filter, till exempel i sociala mediekanaler.

Artikeln har i debatten bland annat kallats för ”plattformsansvaret”, ”filterkravet” eller ”plattformsfiltret”.

Nej. I direktivets text nämns följande undantag:

• När enskilda användares uppladdning av skyddat material sker i syfte att citera, kritisera eller recensera. Exempelvis genom memes, gifar, parodier, karikatyr eller pastisch. 
• Ansvarslättnader för små, nya och icke-kommersiella plattformar (plattformar som har varit i funktion kortare tid än tre år, har lägre omsättning än 10 miljoner euro årligen eller lägre än 5 miljoner unika besökare varje månad.)