Frågor och svar om upphovsrätt
Här har vi samlat vanliga frågor om upphovsrätt och våra svar på dem.
Börja gärna med att titta på vår korta film om upphovsrätt, i PRV-skolan, där du får en snabb introduktion till vad upphovsrätt är.
Film: Om upphovsrätt i PRV-skolan
Upphovsrätt uppstår i samma stund som ett litterärt eller konstnärligt verk skapas. Därmed har skaparen, det vill säga upphovspersonen, en ensamrätt att bestämma vem som får framställa exemplar av verket och hur eller om verket ska göras tillgängligt för allmänheten genom att till exempel publiceras på nätet eller spridas på annat sätt. Upphovspersonen har även en ideell rätt som innebär att han/hon ska namnges när verket används och att verket inte får användas i kränkande sammanhang eller att någon bearbetar eller manipulerar verket på ett kränkande sätt.
Upphovsrätten gäller så länge upphovspersonen lever och i ytterligare 70 år därefter. När upphovspersonen dör övergår upphovsrätten till de efterlevande genom arv eller testamente.
För så kallade närstående rättigheter gäller vanligtvis året från det år då prestationen gjordes och 50 år framåt, till exempel från det år fotografiet togs och 50 år framåt. Om en ljudupptagning har getts ut eller offentliggjorts inom femtioårsperioden, gäller istället rätten till och med 70 år efter första utgivningen eller första gången ljudupptagningen offentliggjordes.
Om de litterära eller musikaliska alster som skapas är tillräckligt unika, självständiga och personligt präglade har ett verk skapats. Det är framförallt verk som har skydd enligt upphovsrätten. Men även fotografier utan verkshöjd och andra typer av prestationer är skyddade och kallas gemensamt för ”närstående rättigheter”. I begreppet ”litterära och konstnärliga verk” inkluderas olika sorters texter, musik, film, scenkonst, konstverk, fotografi, datorprogram, byggnadskonst, brukskonst och även verk som har kommit till uttryck på annat sätt.
Nej, upphovsrätten är en helt formlös rättighet. Det innebär att skyddet uppstår hos den person som skapade verket i samma stund som verket har skapats. Genom internationella konventioner gäller upphovsrätten sedan i större delen av världen och oavsett medieform.
När ett verk har offentliggjorts med upphovspersonens samtycke och i vissa fall även utgivits, börjar en rad olika inskränkningar i upphovspersonens ensamrätt att gälla. Inskränkningarna innebär att användning av ett skyddat verk får ske på olika sätt utan att upphovspersonen eller annan rättighetshavare har gett tillstånd. Att få kopiera skyddade verk för sitt privata bruk är en sådan inskränkning.
När upphovsrättens skyddstid inte längre gäller är verket fritt att använda för den som vill, men det är alltid bra att fortsätta nämna upphovspersonens namn vid användningen. Om ett verk som inte längre är skyddat används på ett sätt som skulle innebära en kränkning av verket i sig finns det en särskild bestämmelse i upphovsrättslagen som förhindrar användningen - det så kallade klassikerskyddet. Den bestämmelsen kan även gälla för verk där upphovspersonen dog för flera hundra år sedan.
Titeln på din bok har automatiskt skydd genom lagen om upphovsrätt. Du behöver inte ansöka om skyddet, men det krävs att din boktitel är tillräckligt originell för att du ska få skydd. Du kan också komplettera skyddet genom en varumärkesregistrering.
Vad får skydd av lagen om upphovsrätt
En poster eller en tavla som någon har gjort skyddas av upphovsrätt (copyright på engelska) om det är tillräckligt unikt och personligt utformat. Tavlor och posters kan även skyddas genom designregistrering.
Upphovsrätt går inte att ansöka om utan uppstår automatiskt när verket kommer till. Förutsättningen är att verket är tillräckligt originellt. Upphovsrätt gäller, förenklat, i 70 år efter upphovspersonens död.
Eventuellt intrång i någons upphovsrättsliga skydd eller designskydd bedöms från fall till fall. Något generellt svar för hur lik en poster eller en tavla får vara någon annans verk, utan att innebära ett intrång, går inte att ge. Det är inte PRV som bedömer om det handlar om intrång eller inte, det görs av domstol. Vi kan inte heller som myndighet uttala oss bindande i enskilda fall eller ge affärsmässiga råd.
Ensamrätten omfattar hur verket är utformat, men det är inte bara rena kopior av någons verk som omfattas av ensamrätten. Även översättningar och bearbetningar av någons verk till annan konstform eller teknik omfattas av det upphovsrättsliga skyddet. Det vi kan säga generellt är att det är tillåtet att inspireras av någon annans verk, men inte att plagiera. Den avgörande frågan blir om den nya utformningen är alltför lik ursprungsverket eller inte. Vid tvist bedömer därför domstolen om den nya aktören har skapat något som är tillräckligt självständigt från ursprungsverket, som i så fall kan få eget skydd. Vi vet också att upphovspersonen inte har ensamrätt till de tankar, principer, faktauppgifter och idéer som ligger till grund för ett verk.
Grunden i upphovsrätten är att den som har skapat ett upphovsrättsligt skyddat verk får en ensamrätt till verket som innebär att ingen annan får lov att använda verket (musiken, bilden, videoklippet etc.) utan tillstånd. Så om man vill använda det som någon annan har skapat i ett eget skapande, till exempel någon annans videoklipp som inslag i ett eget videoklipp, så behöver man tillstånd. Detsamma gäller när någon skapar bildkollage av andras bilder eller bearbetar någon annans verk och sedan vill publicera kollaget eller bearbetningen.
Vad man däremot alltid får göra är att inspireras av andras verk och skapa något eget, som då skulle kunna vara ett nytt verk med eget skydd.
Nej, om din text är tillräckligt originell så är den automatiskt skyddad genom lagen om upphovsrätt och ingen får använda den publikt utan ditt tillstånd. Men kortare citat har man rätt att göra om det står varifrån citatet är hämtat. Det finns också lagen om namn och bild i reklam som förbjuder användande av namn och bild i reklamsammanhang. Att snylta på andra personers eller företags renommé kan också strida mot marknadsföringslagen.
Vad får man inte göra enligt upphovsrätten
Nej, bilder är skyddade genom lagen om upphovsrätt och du får inte använda den utan upphovspersonens tillstånd. Föreställer bilden dessutom en person som inte har gett sitt samtycke så strider det också mot lagen om namn och bild i reklam och är straffbart. Det kan också strida mot marknadsföringslagen.
Vad får man inte göra enligt upphovsrätten
Nej, den ideella rätten tillhör alltid den som skapat verket. Däremot kan upphovspersonen överlåta de ekonomiska rättigheterna eller ge en licens till någon annan att under vissa förutsättningar använda det verk som har skapats.
Vad får man inte göra enligt upphovsrätten
Om man vill spela upp musik i offentlig verksamhet (oavsett om det sker via en streamingtjänst som Spotify eller till exempel med en CD-spelare) så krävs tillstånd från STIM och SAMI. Det kallas också licens.
STIM är en organisation som företräder låtskrivares rättigheter, medan själva musikerna och artisterna företräds av SAMI. För att ersättningen ska nå rätt personer behövs licens från bägge parterna för att spela upp musiken i offentlig verksamhet, till exempel i en butik eller en restaurang.
En prenumeration hos Spotify gäller bara rätten att få använda själva tjänsten. Inte att få spela upp musiken offentligt. En bra idé kan vara att läsa igenom Spotifys användarvillkor för att få reda på hur du får använda tjänsten.
Länkar till STIM och SAMI samt andra upphovsrättsaktörer hittar du här.
Ja, enligt lagen om upphovsrätt så får du automatisk upphovsrätt på det utbildningsmaterial du skapat, om det är tillräckligt originellt. Däremot är själva konceptet eller idén bakom din utbildning inte skyddad. Någon kan alltså använda samma koncept på ett annat sätt utan att inkräkta på din upphovsrätt till materialet. Beroende på hur ditt avtal ser ut med din arbetsgivare och vilka arbetsuppgifter du normalt har så kan din arbetsgivare ha tagit över rättigheterna till det du skapat eller åtminstone ha rätt att använda det i sin normala verksamhet.
Tyvärr kan PRV inte garantera att det är tillåtet att fritt använda ritningar från patent och patentansökningar utan tillstånd. Upphovsrätten gäller även för hur och om man får använda någons ritningar och andra verk. Vi rekommenderar därför att man frågar upphovspersonen om lov att använda bilder eller ritningar. Upphovsrätten gäller så länge upphovspersonen lever och i ytterligare 70 år efter dödsåret.
PRV erbjuder utbildningar och kurser där du kan lära dig mer om upphovsrätt. Du kan också gå PRV-skolan online för att lära dig mer. Ett helt avsnitt i vår skola handlar om upphovsrätt.
Har du ytterligare frågor?
Vår kundsupport finns till för att besvara dina frågor och funderingar. Kundsupport hjälper dig även med att komma i kontakt med våra experter om så behövs. Dessutom har kundsupport ett brett kontaktnät med andra innovationsaktörer och kan tipsa dig om vart du kan vända dig för ytterligare stöd och rådgivning.
Telefon: 08-782 28 00