Den engelska termen för herrelösa verk är Orphan Works. Det bör förstås som ”övergivna verk” snarare än ”föräldralösa verk”. På svenska har även begreppet ”anonyma verk” använts, men den term som slutligen införts i upphovsrättslagen är herrelösa verk.

Europeisk databas för herrelösa verk

Enligt ett EU-direktiv gällande upphovsrätten har kulturarvsinstitutioner (arkiv, bibliotek, utbildningsanstalter och museer som är tillgängliga för allmänheten, arkiv och institutioner för film- eller ljudarvet samt radio- och tv-bolag med ett public service-uppdrag) fått möjlighet att digitalisera verk som anses herrelösa och tillhandahålla dem på begäran, till exempel på webben.

PRV nationell samordnare för registrering

PRV är nationell samordnare för registrering av herrelösa verk.  Det betyder att PRV har till uppgift att godkänna organisationers anmälan om status som kulturarvsinstitution. Anmälningar från organisationer som uppfyller kraven för att klassas som en kulturarvsinstitution vidarebefordras av PRV till EUIPO. Organisationen får efter godkännande statusen "Kulturarvsinstitution", och får sedan inloggningsuppgifter för att därefter anmäla herrelösa verk för registrering i databasen.

Kulturarvsinstitutioners anmälan av herrelösa verk (extern webbplats) 

Registrering i EU:s databas är en av förutsättningarna för att undantaget i upphovsrättslagen ska bli tillämpligt. Syftet med registreringen är att möjliggöra för rättighetshavare att ge sig tillkänna för att kunna hindra fortsatt användning av verket och också ha rätt till viss ersättning från den som använt verket.

Se filmen här

Omsorgsfull efterforskning

Kulturarvsinstitutionen svarar för att dokumentera vilka åtgärder som vidtagits för att eftersöka rättighetshavarna till det aktuella verket. För närvarande omfattar en anmälan i registret endast uppgifter om i vilken eller vilka medlemsstater efterforskningar genomförts, inte vilka dessa åtgärder är.

För efterforskningar i Sverige hänvisas till följande lista för olika typer av verk:

För utgivna böcker

• Pliktleveranser, bibliotekskataloger och ämnesordlistor som finns på bibliotek och andra institutioner
• Förläggar- och upphovsmannaorganisationerna i respektive land
• Befintliga databaser och register, WATCH (Writers, Artists and their Copyright Holders), ISBN (International Standard Book Number) och databaser över böcker i tryck
• Databaser som förs av relevanta upphovsrättsorganisationer, särskilt organisationer för förvaltning av mångfaldiganderätt
• Källor som omfattar flera olika databaser och register, bland annat VIAF (Virtual International Authority Files) och ARROW (Accessible Registries of Rights Information and Orphan Works).

För tidningar, magasin, tidskrifter och periodiska publikationer

• ISSN (International Standard Serial Number) för periodiska publikationer
• Index och kataloger från biblioteksinnehav och samlingar
• Pliktleveranser
• Förläggarorganisationerna och upphovsmanna- och journalistorganisationerna i respektive land
• Databaser som förs av relevanta upphovsrättsorganisationer, inklusive organisationer för förvaltning av mångfaldiganderätt.

För visuella verk

Inklusive konst, fotografi, illustrationer, design, arkitektur, skisser av de sistnämnda verken samt andra sådana verk som återfinns i böcker, tidskrifter, tidningar och magasin eller andra verk.

• De källor som anges för utgivna böcker samt för tidningar, magasin, tidskrifter och periodiska publikationer
• Databaser som förs av relevanta upphovsrättsorganisationer, särskilt för visuella konstverk och organisationer för förvaltning av mångfaldiganderätt
• I tillämpliga fall databaser som förs av bildagenturer finns i böcker, tidskrifter, tidningar och magasin eller andra verk

För audiovisuella verk och fonogram

• Pliktleveranser
• Producentorganisationerna i respektive land
• Databaser som förs av institutioner för film- eller ljudarvet och nationalbibliotek
• Databaser med relevanta standarder och identifikationer, t.ex. ISAN (International Standard Audiovisual Number) för audiovisuellt material, ISWC (International Standard Music Work Code) för musikstycken och ISRC (International Standard Recording Code) för fonogram
• Databaser som förs av relevanta upphovsrättsorganisationer, särskilt för författare, artister, fonogramproducenter och audiovisuella producenter
• Information om medverkan och annan information som förekommer på verkets förpackning
• Databaser som förs av andra relevanta organisationer som företräder en specifik kategori av rättsinnehavare.

Se bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/28/EU från den 25 oktober 2012, om viss tillåten användning av anonyma verk.

 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/28/EU (extern webbplats)

Ersättningsanspråk, upphävande av status som herrelöst verk

En rättsinnehavare kan genom att ge sig till känna upphäva verkets status som herrelöst. Rättighetshavaren har rätt till rimlig kompensation av den som förfogat över verket. 

Avtalslicenser som alternativ till registrering av ett herrelöst verk

Fråga har uppkommit om avtalslicenser fortfarande kan/bör användas. Direktivet medger fortsatt användning av avtalslicenser; bestämmelserna i kapitel 3a upphovsrättslagen gäller fortfarande. Det är därför upp till den enskilda kulturarvsinstitutionen att avgöra vilken lösning som passar bäst i det enskilda fallet.

Nedanstående text är hämtad ur propositionen inför lagändringen:

"Direktivets förhållande till bestämmelser om avtalslicenser regleras i artikel 1.5. Där sägs att direktivet inte inverkar på några bestämmelser när det gäller förvaltningen av rättigheter på nationell nivå. Detta förtydligas i ingressen som uttryckligen anger att kollektiva avtalslicenser Prop. 2013/14:206 17 med utsträckt verkan inte ska påverkas av direktivet (skäl 24). En avtalslicens kan därmed även fortsättningsvis ge möjligheter att använda verk vars rättsinnehavare är okänd eller inte kan lokaliseras på samma sätt som andra verk som omfattas av avtalslicensen. De villkor som enligt avtalet gäller för utnyttjandet gäller då också för sådana verk. Avtalslicensordningen innebär emellertid inte att den avtalsslutande organisationen ges rätt att företräda verkens rättsinnehavare. Det utnyttjande som kan ske av herrelösa verk grundas direkt på avtalslicensbestämmelserna. Att ett verk utnyttjas inom ramarna för en avtalslicens påverkar alltså inte dess eventuella status som herrelöst."