1 ALLMÄNT OM ENHETLIGHET
1.1 Syftet med enhetlighet
1.2 Lagstiftning
2 PRAKTISK HANTERING AV ENHETLIGHET
2.1 Analys av enhetlighet
2.2 Bedömning av enhetlighet
2.2.1 Om oenhetlighet konstateras
2.2.2 Bristande enhetlighet före granskning (a priori)
2.2.3 Bristande enhetlighet efter granskning (a posteriori)
3 SPECIELLA FALL
3.1 Alternativ i ett och samma krav
3.2 Flera självständiga krav av samma kategori
3.3 Flera självständiga krav av olika kategorier
3.4 Kemiska mellan- och slutprodukter
3.5 Självständiga och osjälvständiga krav
4 PRAKTISK HANTERING BEROENDE PÅ TYP AV ÄRENDEN
4.1 Nationella ansökningar
4.2 Fullföljd internationell ansökan
5 MOTIVERING AV OENHETLIGHET
5.1 Allmänt om motiveringen av oenhetlighet
5.2 Bristande enhetlighet efter granskning
5.3 Bristande enhetlighet före granskning

---

1 Allmänt om enhetlighet

1.1 Syftet med enhetlighet
Det primära syftet med kravet på en patentansökans enhetlighet är att i tillämpliga fall begränsa handläggningsinsatsen till vad som kan anses rimligt ur ett ekonomiskt perspektiv samt att begränsa ansökans omfattning i syfte att skapa klara och entydiga ansökningar.

Vid bedömning av enhetlighetsfrågor ska man tänka på att ge varje ansökan en rimlig bedömning. Sökanden ska alltid underrättas om skälen för hävdad oenhetlighet.

Ytterligare ett skäl för en rimlig och balanserad handläggning av enhetlighetsfrågan ligger i att oenhetlighet inte är grund för ogiltighetstalan och således inte har någon inverkan på ett patent i en nationell överprövning.

Beträffande PRV:s handläggning av PCT-ansökningar med avseende på enhetlighet hänvisas till RL E1:2.

1.2 Lagstiftning
Kravet på enhetlighet finns uttryckt i 10 § PL , där det anges att det i samma ansökan inte får sökas patent på två eller flera uppfinningar, som är oberoende av varandra.

En ansökan kan alltså innehålla flera uppfinningar, men kravet är att de olika uppfinningarna bygger på en gemensam uppfinningsidé som skiljer sig väsentligt från teknikens ståndpunkt.

En definition av vad som menas med ”oberoende uppfinningar” finns i 16 § PK . Av denna paragraf framgår att flera uppfinningar får upptas i samma ansökan endast om det finns ett tekniskt samband mellan dem genom att ett eller flera likadana eller motsvarande tekniska särdrag är gemensamma för dessa uppfinningar. Dessa tekniska särdrag ska särskilja uppfinningen väsentligt från teknikens ståndpunkt.

Frågan om flera uppfinningar i en ansökan är beroende av varandra avgörs utan hänsyn till om de är angivna i separata patentkrav eller som alternativ i ett patentkrav.

2 Praktisk hantering av enhetlighet

2.1 Analys av enhetlighet

2021-10-01

Innan granskningen påbörjas görs en bedömning av ansökans enhetlighet genom en analys av de olika självständiga patentkraven utifrån det som anges i beskrivningen samt utifrån välkänd bakgrundsteknik. Om något av följande kriterier är uppfyllda är ansökan enhetlig:

• alla de patentsökta uppfinningarna bygger på en gemensam uppfinningsidé som skiljer sig väsentligt från teknikens ståndpunkt;
• alla de patentsökta uppfinningarna har åtminstone ett tekniskt särdrag gemensamt, antingen i form av likadana eller motsvarande särdrag, som bedöms bidra till uppfinningen utöver teknikens ståndpunkt.

Detta innebär att om det finns en gemensam uppfinningsidé, måste det yttra sig i bestämningar om något gemensamt eller motsvarande tekniskt särdrag, och vice versa.
Vilket av kriterierna man väljer att använda sig av vid analysen av enhetligheten är en praktisk fråga. Om man väljer att analysera kraven med avseende på likadana eller motsvarande särdrag och vid en första anblick finner att sådana saknas, måste man även försäkra sig om att det inte finns en gemensam uppfinningsidé som med stöd av beskrivningen kan utläsas ur kraven som helhet.

Det är viktigt att komma ihåg att de tekniska särdragen inte alltid kan jämställas med de tekniska särdrag som explicit anges i ett krav eller en särskild kombination av krav. I vissa fall kan ett tekniskt särdrag vara kopplat till en egenskap eller en speciell teknisk effekt som inte omnämns i kraven. Därför måste en jämförelse av särdragen i kraven ta hänsyn till innehållet i beskrivningen, så att effekter kopplade till särdragen kan fastställas. Bara på basis av en sådan granskning kan det avgöras om det finns likadana eller motsvarande särdrag.

För att kunna bedöma enhetligheten måste de problem som är grunden för de olika patentsökta uppfinningarna bestämmas i ljuset av tidigare känd teknik. De lösningar på problemen som anges i de olika uppfinningarna analyseras med avseende på de skillnader som finns i förhållande till teknikens ståndpunkt och de principer som lösningen bygger på.

Efter en inledande analys av ansökan enligt ovan, genomförs granskning med fokus på den första uppfinningen, vilket innebär det först angivna självständiga patentkravet med tillhörande underkrav.

2.2 Bedömning av enhetlighet

2.2.1 Om oenhetlighet konstateras
Om analysen enligt ovan leder till bedömningen att oenhetlighet föreligger, måste de olika uppfinningarna identifieras och en motivering till den gjorda bedömningen anges.

Oenhetlighet kan således konstateras eller misstänkas redan före granskningen. Oenhetlighet kan även konstateras efter genomförd granskning.

2.2.2 Bristande enhetlighet före granskning (a priori)
Redan innan granskningen påbörjas kan man ibland avgöra eller förmoda att olika självständiga patentkrav inte löser samma problem och inte innehåller något gemensamt tekniskt särdrag utöver teknikens ståndpunkt. Endast uppfinningen enligt det först angivna patentkravet ska då granskas och en motivering till bedömningen om bristande enhetlighet ska skrivas.

a. Uppenbar oenhetlighet

Ansökans olika självständiga patentkrav kan ibland helt sakna någon teknisk relation med varandra. Det är därmed helt uppenbart att det inte existerar något gemensamt speciellt tekniskt särdrag mellan de självständiga kraven. Något bakgrundsdokument behöver därmed inte diskuteras vid motiveringen till bedömningen. Denna uppenbara typ av oenhetlighet är dock mycket sällsynt.

b. Motiverad oenhetlighet

Vanligast är att ansökans olika självständiga patentkrav har någon form av teknisk relation med varandra men saknar ett gemensamt särdrag utöver teknikens ståndpunkt. Denna bedömning grundar sig oftast på välkända tekniska bakgrundsfakta men får ändå anses behöva stödjas av en litteraturhänvisning när man skriver motiveringen. Det kan vara osäkert vilka bakgrundsfakta som kan bedömas vara välkända inom ett visst teknikområde, varför man alltid bör försöka hänvisa till något bakgrundsdokument eller teknisk handbok som stöd för bedömningen om välkända tekniska bakgrundsfakta, även om de förefaller triviala. Detta är även ett sätt att minimera antalet protestfall i oenhetlighetsärenden, då risken för protest vid betalning av extra granskningsavgifter är mindre om motiveringen till bedömningen är väl underbyggd.

2.2.3 Bristande enhetlighet efter granskning (a posteriori)

2021-10-01

Efter genomförd granskning kan man ibland konstatera att med hänsyn till det erhållna granskningsresultatet finns olika tekniska lösningar. Om man vid granskningen finner dokument som förtar nyhet eller uppfinningshöjd hos ett självständigt patentkrav ska följande bedömningar göras:

a. Vid flera självständiga patentkrav
Om det efter granskningen visar sig att det som utgör gemensamma tekniska särdrag för de självständiga patentkraven inte anger något utöver teknikens ståndpunkt, dvs. att särdragen saknar nyhet eller uppfinningshöjd, kan oenhetlighet konstateras. Ansökan faller då isär i oberoende uppfinningar, grundade på olika självständiga patentkrav.

b. Vid ett självständigt patentkrav med flera osjälvständiga patentkrav
En patentkravsuppsättning bestående av ett självständigt patentkrav med flera osjälvständiga patentkrav direkt anslutna till det självständiga patentkravet kan visa sig bli oenhetliga efter granskning. I det fall det självständiga patentkravet saknar nyhet eller uppfinningshöjd, måste det utredas om det finns något gemensamt eller motsvarande tekniskt särdrag utöver teknikens ståndpunkt som förenar de osjälvständiga kraven. Om sådana särdrag saknas för de osjälvständiga patentkraven är ansökan oenhetlig, åtminstone i formellt avseende. En bedömning måste göras huruvida de osjälvständiga kraven tillför något som skulle kunna vara patenterbart, och om det krävs extra granskningsinsatser.

Det är vanligt förekommande att osjälvständiga krav är anslutna ”till något av föregående patentkrav”, alltså i sin vidaste bemärkelse direkt underställda det överordnade självständiga kravet. Visar det sig vid granskningen av ansökan att det självständiga patentkravet inte uppvisar nyhet eller uppfinningshöjd ska en enhetlighetsbedömning göras mellan de osjälvständiga kraven. Oftast saknar dessa sinsemellan gemensamma eller motsvarande särdrag utöver teknikens ståndpunkt. Dessa krav är då att betrakta som oberoende. Den fortsatta granskningen görs då av de osjälvständiga kraven i en rak beroendekedja, dvs. man granskar som den första uppfinningen kraven 1 och 2 och därefter krav 3 i beroende av krav 2, krav 4 i beroende av krav 3 osv.

I nationella ärenden görs inga extra granskningar för övriga beroendekedjor. I ett föreläggande redogörs tydligt för vad som har granskats.

3 Speciella fall

3.1 Alternativ i ett och samma krav
Oenhetlighet kan uppstå i ett och samma patentkrav som omfattar flera alternativ. Alternativ anses enhetliga om de har en likartad beskaffenhet och är utbytbara mot varandra för att uppnå samma tekniska effekt.

Då det gäller s.k. ”Markush”-krav så räcker det inte att alla de kemiska föreningar som innefattas av ett Markush-krav har en gemensam egenskap eller aktivitet, dvs. att de är lämpliga för att lösa ett och samma tekniska problem, för att kraven ska anses vara enhetliga. De måste dessutom ha ett signifikant, gemensamt strukturelement.

Det finns inget krav på att det signifikanta, gemensamma strukturelementet är nytt i sig. Snarare innebär detta att det i relation till den gemensamma egenskapen måste finnas en allmän del av den kemiska strukturen som skiljer de patentsökta föreningarna från kända föreningar med samma egenskaper.

Om, å andra sidan, strukturen av åtminstone en av föreningarna som innefattas av ett Markush-krav är känd tillsammans med den egenskap eller den tekniska effekt som avses, så kan detta vara en indikation på att övriga kvarvarande föreningar är oenhetliga.

3.2 Flera självständiga krav av samma kategori
Flera självständiga krav av samma kategori inriktade på till synes helt olika uppfinningar är enhetliga om det finns ett tekniskt samband mellan uppfinningarna i form av motsvarande tekniska särdrag utöver teknikens ståndpunkt, t.ex. särdrag som samverkar med eller kompletterar varandra. Exempel på detta är krav på sändare-mottagare, glödlampa-glödtråd, lås-nyckel.

3.3 Flera självständiga krav av olika kategorier
I en och samma ansökan kan patentkrav av olika kategorier ingå utan att det av det skälet föreligger oenhetlighet, i synnerhet enligt följande kombinationer:

• utöver självständigt krav som avser ett alster, självständigt krav som avser ett för framställning av detta alster särskilt utformat förfarande och självständigt krav som avser en användning av detta alster;
  
  
• utöver självständigt krav som avser ett förfarande, självständigt krav som avser ett för genomförande av detta förfarande särskilt utformat medel;
  
  
• utöver självständigt krav som avser ett alster, självständigt krav som avser ett förfarande särskilt utformat för framställning av detta alster och självständigt krav som avser ett för genomförande av förfarandet särskilt utformat medel.

Ett förfarande är särskilt utformat för framställning av en produkt om de särskilda särdragen för förfarandet återspeglas i likadana eller motsvarande gemensamma tekniska särdrag utöver teknikens ståndpunkt hos produkten.

Ett medel är särskilt utformat för genomförande av ett förfarande om de särskilda särdragen för medlet återspeglas i likadana eller motsvarande gemensamma tekniska särdrag utöver teknikens ståndpunkt hos förfarandet.

Det är väsentligt att en gemensam uppfinningsidé binder samman kraven i de olika kategorierna. Närvaron av uttryck som ”särskilt anpassad för” eller ”särskilt utformad för” innebär inte nödvändigtvis att en gemensam uppfinningsidé föreligger.

Vid en anordning som är särskilt utformad för genomförande av ett förfarande ska således det särskilda, dvs. bidraget utöver teknikens ståndpunkt, framgå genom kravbestämningar om anordningens konstruktiva utformning. På motsvarande sätt ska det särskilda hos en produkt ha motsvarighet hos förfarandet för framställning av produkten, för att produkten och förfarandet ska betraktas som enhetliga.

Andra kombinationer än de ovan nämnda kan tillåtas.

3.4 Kemiska mellan- och slutprodukter
2010-10-01
Benämningen "mellanprodukt" avser mellanprodukter eller föreningar som används som utgångsmaterial. Sådana mellanprodukter kan användas för att framställa slutprodukter och då genom en fysisk eller kemisk förändring, varpå mellanprodukten förlorar sin identitet.

Vad som anges i RL B6:2 om enhetlighet generellt, gäller även mellan- och slutprodukter. Vid bedömningen av enhetlighet för mellan- och slutprodukter gäller särskilt:

• Enhetlighet föreligger då båda följande villkor är uppfyllda:

1. mellan- och slutprodukt innehåller samma väsentliga strukturella del, dvs. den grundläggande kemiska strukturen hos mellan- och slutprodukt är densamma, eller de kemiska strukturerna har ett tekniskt nära samband på så sätt att mellanprodukten infogar en väsentlig strukturell del i slutprodukten, och

2. mellan- och slutprodukten har ett tekniskt nära samband i det att slutprodukten framställs direkt från mellanprodukten eller via ett fåtal mellanprodukter som alla innehåller samma väsentliga strukturella del.

• Enhetlighet kan också föreligga mellan mellanprodukt och slutprodukter där strukturen inte är känd, till exempel mellan en mellanprodukt med känd struktur och en slutprodukt med okänd struktur eller mellan en mellanprodukt med okänd struktur och en slutprodukt med känd struktur. I sådana fall måste det finnas tillräckliga bevis som leder till slutsatsen att mellanprodukten och slutprodukten är tekniskt närbesläktade, som till exempel när mellanprodukten innehåller samma väsentliga strukturelement som slutprodukten eller infogar en sådan i slutprodukten.
• Det är möjligt att i en ansökan tillåta olika mellanprodukter, använda i olika processer, för framställning av slutprodukten, förutsatt att de har samma väsentliga strukturella del.
• Mellan- och slutprodukterna får inte separeras i den process som leder från den ena till den andra av en mellanprodukt, som i sig inte är ny.
• Om det i samma ansökan söks skydd för olika mellanprodukter för olika strukturella delar av slutprodukten anses inte enhetlighet föreligga mellan mellanprodukterna.
• Om mellan- och slutprodukterna är familjer av föreningar måste varje mellanprodukt motsvaras av en förening som återfinns i familjen av slutprodukten.

Så länge enhetlighet kan anses föreligga genom tillämpning av kriterierna ovan och mellanprodukterna (oavsett deras förmåga att producera slutprodukter) dessutom besitter/innehar andra effekter eller aktiviteter, ska detta inte påverka beslutet om enhetlighet.

3.5 Självständiga och osjälvständiga krav

Oenhetlighet uppstår inte mellan ett osjälvständigt krav och ett självständigt krav så länge det självständiga kravet i sig är enhetligt och skiljer sig väsentligt från känd teknik.

Denna princip gäller oavsett om det osjälvständiga kravet innehåller särdrag som i sig utgör en ytterligare uppfinning.

4 Praktisk hantering beroende på typ av ärenden

4.1 Nationella ansökningar

2022-04-01

En nationell ansökan får inte innehålla flera uppfinningar som är oberoende av varandra (se 10 § PL). Då oenhetlighet uppträder i en nationell ansökan ska därför alltid anmärkning om detta göras. Det normala är att sökanden ges möjlighet att antingen:

• avlägsna den oenhetliga uppfinningen/de oenhetliga uppfinningarna ur ansökan (eventuellt göra en avdelad ansökan, jfr 11 § PL, 22, 24 §§ PK och RL B8), eller
• formulera om patentkraven så att de anger enhetliga uppfinningar (exempelvis i ansökningar där de osjälvständiga kraven är oenhetliga på grund av att det/de självständiga kravet/kraven saknar nyhet eller uppfinningshöjd).

Endast den först angivna uppfinningen granskas. Om sökanden därefter riktar in sin ansökan på en uppfinning som är angiven i tidigare ingivna patentkrav men som inte har granskats, måste även denna uppfinning granskas. Patentkrav på en uppfinning som är oberoende av uppfinning i tidigare ingivna patentkrav kan däremot inte upptas i ansökan efter granskningen (se 19 § PK, andra stycket). Om en eller flera uppfinningar har avlägsnats ur patentkraven till följd av bristande enhetlighet, ska det därigenom anses som att sökanden slutgiltigt avstått från den eller de uppfinningar som avlägsnats.

Om den nationella ansökan åtföljs av en begäran om ITS-granskning, och det bedöms att kraven anger oenhetliga uppfinningar och granskningen av dessa medför extra arbete, ska tilläggsavgifter begäras för de oenhetliga uppfinningarna på samma sätt som i en PCT-ansökan (se RL E1:2).

4.2 Fullföljd internationell ansökan
Vid fullföljande av en internationell ansökan, som innehåller oberoende uppfinningar och där särskild tilläggsavgift inte har betalats prövar PRV om bedömningen av oenhetligheten är korrekt och meddelar sökanden sitt ställningstagande.

Om oenhetligheten alltjämt anses kvarstå kan sökanden betala en föreskriven

tilläggsavgift inom två månader från meddelandet, annars anses den del av ansökan, som inte blivit granskad respektive prövad, som återkallad avseende Sverige.

Om sökanden önskar skydd för oenhetliga uppfinningar i en fullföljd internationell ansökan, och har betalt särskild tilläggsavgift, måste ansökan delas (se RL B8 ) och ny ansökningsavgift betalas, även om den särskilda tilläggsavgiften har betalats.

5 motivering av oenhetlighet

5.1 Allmänt om motiveringen av oenhetlighet
Motiveringen av oenhetlighet måste vara tydlig och innehålla en redogörelse för de problem som de olika uppfinningarna löser.

5.2 Bristande enhetlighet efter granskning

I de fall där det innan granskning kan anses finnas en gemensam uppfinningsidé i form av gemensamma eller motsvarande tekniska särdrag som kan härledas från ansökan, men där det vid granskning har framkommit dokument som förtar nyhet eller uppfinningshöjd av dessa särdrag , bör motiveringen skrivas enligt följande:

• Inled med en uppräkning av de olika uppfinningar eller grupper av uppfinningar som har identifierats.
  
  
• Redovisa vad som är känt genom det mest relevanta dokument som har framkommit vid granskningen.
  
  
• Identifiera de tekniska särdrag som skiljer den första uppfinningen från detta dokument (dessa särdrag kan finnas i ett osjälvständigt krav)
  
  
• Definiera det problem som uppfinningen löser utifrån de skillnader som föreligger mellan uppfinningsföremålet och teknikens ståndpunkt (det objektiva problemet).
  
  
• Repetera det ovan beskrivna förfarandet under punkterna 3 och 4 för övriga uppfinningar enligt punkt 1 med utgångspunkt från samma dokument som för den första uppfinningen.
  
  
• Jämför de olika uppfinningarna med avseende på samma eller motsvarande tekniska särdrag och de problem som respektive uppfinning löser enligt 16 § PK.
  
  
• Konstatera om någon gemensam uppfinningsidé, som skiljer sig från teknikens ståndpunkt, kan utläsas ur ansökan.

• Avsluta med att konstatera att de olika grupperna av patentkrav saknar gemensamma eller motsvarande tekniska särdrag och att det saknas en gemensam uppfinningsidé utöver teknikens ståndpunkt samt att de krav på enhetlighet som definieras i 10 § PL och 16 § PK inte är uppfyllda.

5.3 Bristande enhetlighet före granskning
Även i de fall där det finns gemensamma särdrag men där vi redan före granskning kan inse att dessa särdrag är kända använder vi mallen ovan. Vi redovisar alltså ett dokument som visar det gemensamma särdraget eller pekar på att särdraget är allmänt känd teknik.

I de mer sällsynta fall där det redan före granskning klart framgår att de självständiga kraven anger flera uppfinningar mellan vilka det saknas såväl en gemensam uppfinningsidé som samma eller motsvarande tekniska särdrag, och där ingen jämförelse med teknikens ståndpunkt är nödvändig, kan motiveringen förenklas enligt följande:

• Inled med en uppräkning av de olika uppfinningar eller grupper av uppfinningar som har identifierats.
  
  
• Ange det problem som den första uppfinningen löser och lösningen på detta problem och den effekt den medför i relation till den teknikens ståndpunkt som framgår av beskrivningen.
  
  
• Ange det/de problem som övriga självständiga krav löser och lösningen på respektive problem.
  
  
• Konstatera att både problem och lösningar saknar tekniskt samband och att ingen gemensam uppfinningsidé kan formuleras.
  
  
• Konstatera att det inte finns några ytterligare särdrag i krav eller beskrivning som kan anses som samma eller motsvarande tekniska särdrag .

Avsluta med att konstatera att de olika uppfinningarna saknar tekniskt samband och att kraven på enhetlighet enligt 10 § PL och 16 § PK inte är uppfyllda.